Bildning
Nummer 6 / 2013
Den riskabla friheten
Om staten anses ha i uppgift att hjälpa människor att bli verkligt fria, riskerar det att övergå i förtryckande paternalism. Isaiah Berlin varnade för denna förvrängning av frihet till politisk lydnad och tvång. Det är en varning dagens liberaler borde ta på större allvar. På Folkpartiets landsmöte talade alla om friheten. Det var inte sällan […]
Jag tar stryket!
Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte (Albert Bonniers Förlag, 2013) Författare: Margareta Strömstedt Jag började som lärare i stor förvirring. Hur skulle jag agera? Hur skulle jag vara för att vara en bra lärare? Jag ville ju att barnen skulle tycka om mig, jag kunde inte sätta gränser. Jag läste […]
Skolans roll är större
Viktigare än bildningens ställning i skolan är skolans ansvar och roll i varje människas personliga bildningsprocess. Per Olsson, ordförande för Miljöpartiet i Stockholms stad, menar att vi måste vända på perspektiven. Som grön vet jag att omställningen till en mer hållbar värld inte bara är livsavgörande, utan också ofrånkomlig. Vi kommer att se nya levnadssätt, […]
Fri invandring är vår tids stora liberala stridsfråga
Att begränsa människors rörelsefrihet för att värna välfärdsstatens nuvarande utformning är varken moraliskt eller ekonomiskt försvarbart. Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi, menar att begränsningarna av människors rätt att röra sig fritt är den största frihetsinskränkningen i dagens demokratier. När Centerpartiet presenterade sitt förslag till nytt partiprogram tidigare i år fick formuleringarna om fri invandring stor […]
Åter till de akademiska idealen
Kunskapsskolan måste kompletteras med en politik för bildning och fritt kunskapssökande i högskolan. Benny Lindholm, ordförande i Liberala studenters, ifrågasätter regeringens fokus på elitsatsningar och arbetsmarknadsanknytning i den högre utbildningen. Söker man på ordet ”bildning” på regeringens hemsida får man 54 träffar varav 44 hänvisar till Kulturdepartementet. Några hänvisar till miljö och ”bildning av luftföroreningar”. […]
Trianguleringens tragedi
Alliansen är ute på hal is, gång efter annan anklagas den för att vara idéfattig och utan drivkraft. Men måhända är det inte frånvaron av nya reformförslag som är problemet. Kanske lider Alliansen av trianguleringens tragedi. Triangulering brukar beskrivas som förmågan att identifiera en tredje position utifrån två kända punkter. I en modern politisk kontext […]
”Socialismen har reinkarnerats och blivit grön”
”Lagom är nog bäst”, sa Bertil Ohlin och fick rätt. Så kan artikelförfattarnas slutsatser i det senaste numret av Liberal Debatt sammanfattas. Vänstern har blivit mer höger och högern mer vänster. Alla driver numer linjen att välfärden ska vara stark, men för den skull inte slå ner den fria ekonomin. Trots att Bertil Ohlins syn […]
Finland – inte längre bäst i klassen
I spåren av krisen i eurozonen har cynismen inför EU-samarbetet ökat, så även i Finland med Sannfinländarna i spetsen. Johan Ekman (Sfp) efterlyser en solidarisk EU-politik grundad i insikten att samarbetet garanterar välstånd och fred. Viljan att vara solidarisk med sina medmänniskor prövas ofta i ekonomiskt svåra tider. Den europeiska ekonomiska krisen har med all […]
I orons tid kan boken vara räddningen
Förkovran ger verktyg för att relatera egna tillvaron till andra människors. I avsaknaden av bildningsideal finns en viktig förklaring till att unga verkar må allt sämre och känna sig allt vilsnare inför livets utmaningar. Sverige är ett konstigt land. I forskningsprojektet World Values Surveys (WVS) jämförelser skiljer Skandinavien, och främst Sverige, ut sig övriga. Svenskarna […]
Väljare, bildning och demokrati
Att medborgarna besitter ett visst mått av kunskaper ses ofta som en förutsättning för en fungerande demokrati. Men hur står det egentligen till med svenskarnas politiska bildning? Liberal Debatts Karin Zelano har träffat Henrik Ekengren Oscarsson vid SOM-institutet för ett samtal om bildning och den svenska samhällsdebattens utveckling. De flesta diskussioner om demokrati utgår från […]
”Någon slagordsmaskin var han inte.”
Det var 1965 och jag var 19-årig redaktör för Liberal ungdom. Jag var uppe på huvudbyrån, partisekreteraren Olle Dahlén fick syn på mig och bad mig kondensera några A4 som partiets arbetsutskott just behandlat till ett uttalande som Bertil Ohlin skulle göra. Det säger något om politikens villkor då. Ohlin hade ingen pressekreterare, ingen politisk […]
”Socialliberalismen var ett etablerat tänkesätt i Sverige innan August Palm började agitera för socialismen”
Bertil Ohlin förnyade den liberala politiken redan som FPU-ordförande, med boken Fri eller dirigerad ekonomi (1936). Han personifierade svensk socialliberalism. Dess motsats betecknade han som gammalliberalism. Bilden blir missvisande om man tror att han därmed vände sig mot vad liberaler och frisinnade dittills hade stått för. Han tänkte nationalekonomiskt, och de han polemiserade emot var […]
Ånyo ryska skrämskott över Östeuropa
De baltiska staternas ekonomiska utveckling och demokratisering kan förhoppningsvis tjäna som ett föredöme för ett västorienterat Ukraina. Samtidigt försöker Ryssland bromsa utvecklingen. Det svenska ointresset för vad som sker på andra sidan Östersjön är tyvärr slående. Avståndet mellan Stockholm och den litauiska hamnstaden Klaipeda är ungefär detsamma som det mellan Stockholm och Kristianstad. Lettiska Riga var […]
Liberalism utan patent på frihet
Liberalismens problem är att den har friheten som kärnvärde, samtidigt som andra ideologier också säger sig grundas i frihetsideal. Emelie Larsson menar att det är dags för den liberala rörelsen att åter anamma Rawls idéer om frihet och jämlikhet. Liberalism. Innebörden kan tyckas självklar – en politisk ideologi där friheten står i absolut fokus. Bekymret […]
Bildning som skapar medborgare
Hur skapas ett samhälle där offentlig makt får sin legitimitet av att medborgarna kan bestrida och ifrågasätta den, snarare än bara känna samtycke till maktens utövande? Docent Karl Palmås anför det republikanska bildningsidealet. Under november månads landsmöte presenterade Folkpartiet sitt kulturpolitiska program, betitlat Bildning, nyskapande, kvalitet. I texten behandlas den ofta diskuterade motsättningen mellan kulturens […]
Det försakade idealet
Att erövra litteraturen, historien och de väl underbyggda argumenten är en förutsättning för att bli samhällsmedborgare i ordets rätta bemärkelse. Liberal Debatt bad litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström teckna det bildningsideal som idag lyser med sin frånvaro i den svenska skolan. Under senare år har jag i olika sammanhang blivit ombedd att tala och skriva om bildningens funktion […]
"Vi föraktade bildningen"
Jag läser på Sveriges Radios hemsida att några högstadiekillar i Kiruna har ropat ”Heil Hitler” under en föreställning om Förintelsen. Jag blir inte chockad, knappt ens förvånad. Jag minns ju själv, hur vi var i samma ålder. Vår dialekt, våra kläder och våra geléstela mittbenor var skit. Omoderna och bonniga. Men ingen vågade ta första […]
Åter till socialdemokratins rötter
Den tidiga arbetarrörelsen försvarade alla människors rätt till bildning. I dag handlar socialdemokratisk rättvisa om 90-dagarsgarantier för arbete. Det liberala uppdraget är tydligt Att försvara bildningen i rättvisans namn. 1912 startades ABF, Arbetarnas bildningsförbund. Studieförbundet, som är Sveriges äldsta, växte fort i takt med att arbetarrörelsen anammade det klassiska borgerliga bildningsidealet. Man startade studiecirklar och […]
Ett slag för bildningslinjen
För någon vecka sedan slog resultaten från den senaste Pisa-undersökningen ner som en bomb. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) möter nu sin tuffaste stund och vi vet med säkerhet att höstens val kommer att bli ett om skolan. Det är i denna stund vi måste påminna oss om att det viktigaste en människa kan ta med […]
På spaning efter samtalsdemokratin
Sverige har blivit en bättre demokrati ur såväl åsiktsrepresentativ som deltagarmässig synpunkt. Kvalitén i det demokratiska samtalet är det sämre ställt med. Lennart Nordfors menar att dagens stora demokratifråga är att det skapas fler sammanhang där argumenten och eftertanken tillåts ta plats. Frågan ställs allt oftare, i Sverige och utomlands, om hur demokratin kan fungera […]
Statens återkomst
Under en stor del av efterkrigstiden betraktades statens stora roll i ekonomin som självklar. Även väster om järnridån, bland världens marknadsekonomier – fattiga som rika – sågs en stark stat som en förutsättning för långsiktig tillväxt. Det ändrades på 1980-talet. Skulden för en lång period av låg tillväxt i den rika världen, och en rad […]
Alla nummer →