”Lagom är nog bäst”, sa Bertil Ohlin och fick rätt. Så kan artikelförfattarnas slutsatser i det senaste numret av Liberal Debatt sammanfattas. Vänstern har blivit mer höger och högern mer vänster. Alla driver numer linjen att välfärden ska vara stark, men för den skull inte slå ner den fria ekonomin. Trots att Bertil Ohlins syn på välfärd i dag dominerar har socialliberalerna inte vunnit striden om synen på ekonomin.
Tillväxten, själva grundfundamentet i det ohlinska samhällsbygget, attackeras allt oftare från miljörörelsen. Socialismen har reinkarnerats och blivit grön. Klassisk socialistisk fördelningspolitik ska lyfta de svaga – den miljöfarliga tillväxten behövs inte. Idéerna om att tillväxt är mänsklighetens största problem genomsyrar det nu växande Miljöpartiet, som till på råga allt ofta benämns som ett av Sveriges mer liberala partier.
I sin tillväxtkritik verkar de gröna helt glömma bort vad tillväxt faktiskt är. Tillväxt behöver inte innebära mer materialistiskt resursutnyttjande. Tillväxt minskar snarare behovet av råvaror och arbetskraft. I en sann liberal kapitalistisk ekonomi är dessutom resursutnyttjandet inget problem. Kapitalism går ut på att den som nyttjar en resurs också betalar hela kostnaden. Ägaren till ett kolkraftverk har skyldighet att betala för de skador som kraftverkets utsläpp orsakar.
Tyvärr har vi ingen sann liberal kapitalistisk ekonomi. Eftersom skadorna aldrig till fullo behöver ersättas fortgår utsläppen. Men de gröna missförstår världsförhållandena och anklagar kapitalismen för att orsaka miljöproblem. Ska miljöproblematiken lösas behöver världen emellertid mer kapitalism, inte mindre.
Den som verkar i Ohlins anda har all anledning att vara orolig. Globala miljöproblem var knappast något som socialliberalismens grundare fäste särskilt stor vikt vid och hans tankar möter därför nya utmaningar. Men du behöver inte vara nobelpristagare för att inse att lösningarna ligger inbyggda i den redan existerande modellen.
Bertil Ohlin hade rätt. Genom tillväxt och välfärd lyfts samhällets svaga. Så skapas ökat välmående och så blir individer fria. Miljörörelsens tillväxtkritik riskerar att sätta stopp för Ohlins idéer. Under den gröna fanan gömmer sig gammal socialism som varken har lösningarna på miljöproblematiken eller samhällets övriga problem. Det är dags att visa att tillväxt inte betyder miljöförstöring och låta Ohlins tankar fortsätta definiera det politiska samtalet.
Kajsa Dovstad är läkarstudent och ledamot av Liberala ungdomsförbundets förbundsstyrelse.