Skip to content
Till sist

Statens återkomst

Under en stor del av efterkrigstiden betraktades statens stora roll i ekonomin som självklar. Även väster om järnridån, bland världens marknadsekonomier – fattiga som rika – sågs en stark stat som en förutsättning för långsiktig tillväxt.

Det ändrades på 1980-talet. Skulden för en lång period av låg tillväxt i den rika världen, och en rad kriser i den fattiga, lades till stor del på en stat som skapat ineffektivitet och slöseri. Kommunismens fall gav argumenten ytterligare kraft. I östdiktaturerna hade staten kvävt all ekonomisk utveckling.

Därför blev 90-talet marknadsreformernas tid. I USA och Europa tuffade tillväxten igång igen. I Sverige lade reformerna grunden för 2000-talets goda ekonomi.

Men inte överallt tog tillväxten fart. I bland annat Latinamerika innebar 90-talet ytterligare ett årtionde av stagnation. Sedan millenieskiftet har man därför börjat snegla allt mer över Stilla havet, mot de asiatiska tigrarna. I Sydkorea och Taiwan hade staten inte dragit sig tillbaka. Och enligt gängse förklaringar hade den inte bara valt, utan skapat, vinnare i den internationella ekonomin. Ett tätt samarbete mellan det privata och det offentliga möjliggjorde för Sydkorea och Taiwan att klättra i näringskedjan: från lätt till tung och sedan vidare till högteknologisk industri.

Samtidigt har flera forskare formulerat en logisk grund för både statens interventioner och starka band till näringslivet. Princetonekonomen Dani Rodrik har argumenterat för att rätt riktad och utformad industripolitik kan skapa incitament för entreprenörer att ge sig in – och skapa framgångsrika företag – i sektorer som de annars skulle ha undvikit. Och nära band till den privata sektorn ger staten förmåga att välja rätt entreprenörer och sektorer.

Sammantaget har detta gett staten en politisk och intellektuell renässans.

I Sverige har tendenserna inte varit lika tydliga. Men då och då syns de. Som när politiker talar sig varma för en ”aktiv innovationspolitik” och ”samverkan mellan stat och näringsliv”. Det borde ge liberaler något att tänka på. Vad ska egentliga statens roll vara? Och är det verkligen en bra idé att ha staten och kapitalet i samma båt?

Martin Liby Alonso

doktorerar i statsvetenskap vid Massachusetts Institute of Technology. smmalonso@gmail.com