Akademins utmaningar
Nummer 4 / 2023
Så gick det till när stiftelsehögskolorna skapades
Bjarne Kirsebom förklarar hur och när reformen kom till, och varför det blev som det blev.
Anglifieringen av akademin gör oss sämre på både svenska och engelska
Det svenska språket riskerar att utarmas om det försvinner ur akademin, skriver essäisten och litteraturvetaren Merete Mazzarella.
Därför kan AI inte riktigt återskapa den omöjliga hatten – än
AI-modellerna misstolkar så bra att vi inte märker hur fel det blir, förklarar AI-forskaren Kasper Karlgren för Fredrik Thorslund.
Vad skiljer egentligen robotkonst från mänsklig konst?
LD:s Eric Luth läser gamla EU-fall och hittar viss vägledning, om än väldigt luddig.
Kan AI återskapa den omöjliga hatten?
Kulturredaktionen låtit fyra AI-modeller ge sig på en av litteraturhistoriens mest gäckande bildbeskrivningar.
Internationella studenter – en pusselbit för att lösa företagens kompetensbrist
De höga trösklarna för internationella studenter att stanna kvar i Sverige bidrar till en omfattande kompetensflykt, skriver IKEM:s Caspian Rehbinder.
Det räcker med humanister i offentligheten
Humanister borde ha bättre självsäkerhet och större ödmjukhet, skriver Anna Victoria Hallberg.
Lars Calmfors: Starkare argument för euron i dag än tidigare
Lars Calmfors väger för- och nackdelar med ett svenskt euromedlemskap.
"Aldrig tidigare har så många studerat så länge och lärt sig så lite"
Intervju med Mats Alvesson om högskolefällan.
Duvan i Villa Los Peumos
Jaime Penela López visar i sin novell att Chiles historia är mer komplex än den oftast politiserade versionen.
Problemet med popstjärne-akademikerna
Den nya tidens "public intellectuals" tar död på all innovation, skriver Olof Hallonsten.
Bland skålar, pokaler, popstjärnor och peer review
LD:s Johanna Grönbäck skriver om en akademi som mår "sådär".
Jakten på de ryska spionerna
Le Mondes Jacques Follorou skildrar Sveriges kamp mot ryska infiltratörer.
Alla nummer →