Radera eller ompröva? Karolinska Institutet gör upp med sin historia
Borde minnesmärken efter nazister plockas bort? Etikprofessorn Göran Collste skriver om det moraliska problemet och reder ut arbetsgruppens argument.
Borde minnesmärken efter nazister plockas bort? Etikprofessorn Göran Collste skriver om det moraliska problemet och reder ut arbetsgruppens argument.
Ett samhälle med obegränsad äganderätt är inte liberalt. Jämlik frihet kräver höga skatter och stora offentliga åtaganden, menar filosofen Emil Andersson.
Utan äganderätt, ingen liberalism. Privat egendom hör till liberalismens själva natur, menar Timbros programansvariga för idéutveckling Catarina Kärkkäinen.
Att ropa på en starkare stat som svar på brister inom marknadens och civilsamhällets sfär kan tyckas logiskt. Men en välfungerande demokrati kräver att alla tre delarna utvecklas i samspel, skriver Ingemund Hägg.
Många åsikter har yttrats om Moderaternas liberalkonservatism. Men strävan efter rena ideologiska uttolkningar är egentligen irrelevant – ideologier tar form i ständig diskussion och omtolkning, menar Carl-Johan Westholm.
Moderaterna söker förvalta den amerikanska föreställningen om frihet. Men också bara den, skriver Jesper Ahlin Marceta.
Liberal Debatts Klara Lidman har träffat Mattias Svensson – en borgerlig ledarskribent som vurmar för klimatskatter och menar att kärnkraften är kostnadsmässigt ineffektiv.
Med nuvarande system är det omöjligt att garantera att alla grundskolor håller tillräckligt god kvalitet, menar Robert Wenglén (M).
Högerns löften om en plats i »borgerligheten« lockar och pockar på liberaler. Men ett sekelgammalt förakt dröjer sig kvar. Föraktet mot det goda, mot att stå för sina principer. Per Svensson läser en dagboksanteckning från 1917.
Jag vill vinna tillbaka berättelsen om liberalism från nyliberalerna, svarar Jesper Ahlin Marceta i en slutreplik på Caspian Rehbinder.