Vilken svenskhet?
Nummer 4 / 2019
Så uteslöts liberaler med rötter i nazismen
Freiheitlice Partei Österreichs (FPÖ)– ett österrikiskt parti med rötter i nazismen – accepterades i Liberala Internationalen (LI) under nästan femton år. Hur kunde det bli så? Ingemund Hägg, som själv var aktiv medlem av LI, ger en redogörelse för den utdragna uteslutningsprocessen och reflekterar kring vad vi möjligen kan lära av historien. Freiheitlice Partei Österreichs […]
En ambitiös agenda utan långsiktigt mål
En rad geopolitiska förändringar har fått flera av EU:s medlemmar, däribland Tyskland och Frankrike att deklarera att EU behöver ta sin plats på den geopolitiska arenan. Men en gemensam vision saknas. Markus Kaim skriver om EU:s förnyade, ambitiösa agenda inom säkerhets- och försvarspolitiken. I juni 2016 offentliggjordes »Europeiska unionens globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik«. […]
Har vi en drömregering eller ett naivt luftslott?
Januariavtalet har väckt nytt liv i tanken om ett fördjupat samarbete mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Men hur mycket gemensamt har partierna egentligen? Och vad vill L? Tiden och Liberal Debatt nystar i liberalismens då- och nutid för att hitta svar. En »brusande och virvlande ström«, »en oemotståndlig frammarsch« genom samhället. Så beskriver Ernst Beckman, ledare […]
Den ängsliga svenskheten är en återvändsgränd
Svenskheten är fast i en paradox. Å ena sidan råder stor förvirring kring vad den innebär. Å andra sidan blir det gärna ängsligt när svenskheten väl ska fram i ljuset. Den tycks skör, rent av i spillror. LD:s avgående redaktör Gabriel Ehrling Perers ställer diagnos – och skriver ut recept – för en något friskare […]
»Är du judisk svensk eller svensk jude?«
Handskakningar, slaktmetoder och manlig omskärelse är tre samtida exempel där religiösa traditioner och sedvänjor fått svenskhetsdebatten i gungning. Aron Verständig, ordförande i Judiska församlingen i Stockholm och för Judiska centralrådet, argumenterar för en mer amerikansk syn på minoriteters förhållande till majoritetssamhället. Det minne som först dök upp i mitt huvud när jag satte mig ned […]
Svenskheten varken frigör eller förtrycker
Är det bara nationalister som bör intressera sig för svenskheten? Nej, menar statsvetaren Clara Sandelind, eftersom kulturell identitet är existentiellt viktigt samt avgörande för hur vi ser på andra människor. Hon varnar dock för att »försvar« av en viss uppsättning värderingar alltid riskerar att leda till alltför långtgående offentligt maktutövande mot minoriteter och migranter. När […]
Nu överger vi idén om svenska värderingar
Gemenskap är eftersträvansvärt och för skapande av sådan är identiteter centralt. Men hur blir de till och hur blir de fungerande över tid? Statsvetaren Andreas Johansson Heinö argumenterar för att språk och historia ska vara centralt i svenskheten medan föreställningen om utpräglat svenska värderingar och en svensk värdegrund kan lämnas därhän. Hur blir man svensk? […]
En svenskhet vi kan leva med
Som om det inte vore nog med all den verklighetsfrånvända identitetspolitik som det senaste årtiondet kommit från vänster har en icke-försumbar del av den politiska högern drabbats av samma sjuka. Nationalismens spöke går inte bara genom Europa, det aspirerar på regeringsmakten. Samtidigt som vi mer liberalt sinnade sannolikt har att »se fram emot« årtionden av […]
Alla nummer →