Debatten om ökande klyftor, ekonomisk ojämlikhet och de rikaste procenten är sällan tyst – och har på senaste tiden fått ännu ett uppsving. Men vad menar vi egentligen när vi talar om ojämlikhet, och vad spelar det för roll?
Claes-Henric Siven, professor emeritus vid Stockholms universitet, tar oss på en resa genom nationalekonomins historia.
Det svenska språket riskerar att utarmas om det försvinner ur akademin, skriver essäisten och litteraturvetaren Merete Mazzarella.
Under våldtäktsrättegångar i Frankrike fokuserar man mer på sinnesstämningen hos målsäganden än på hur den anklagade betett sig, enligt Catherine MacKinnon.
Förbipasserat, förbisett – men aldrig en förort. Tomas Karlsson skriver om ett Södertälje som ofta fått tampas med felaktiga antaganden och missförstånd.
Historien har en tendens att upprepa sig men trots det väljer vi alltför ofta att tolka en förändring som en ohejdbar trend. […]
LUF:s Elin Hjelmestam påminner om var tryggheten verkligen skapas.
Socialdemokraterna behöver hitta tillbaka till sina frihetliga rötter, skriver Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och tidigare aktiv i S.
Statsvetaren Bo Rothstein har efter en lång akademisk karriär publicerat sin första populärvetenskapliga bok. Statsvetarstudenten Gabriel Yngve har läst den.
Ekonomen Hannes Berggren menar att det är olyckligt att det finanspolitiska ramverket försvagas, och vill i stället se ett investeringsmål.
