Skip to content
Nuvarande premiärministern Gabriel Attal besöker ingenjörsskolan École Polytechnique. Foto: École Polytechique, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons
Nuvarande premiärministern Gabriel Attal besöker ingenjörsskolan École Polytechnique. Foto: École Polytechique, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons
Samhälle | Frankrike

Fransmännen går till valurnorna – detta är vad som står på spel

30 juni går fransmännen till valurnorna för parlamentsvalets första omgång. LD:s chefredaktör Eric Luth skriver om vad som står på spel.

När halva dagen av parlamentsvalets första omgång har gått är valdeltagandet betydligt högre än 2022. Man får faktiskt gå tillbaka till 1981 för ett lika högt valdeltagande. 

Vad det innebär för resultatet är oklart. Opinionsmätningarna har varit svårtydda, men det är uppenbart att fransk politik har delats in i tre block: 

  • Nationell samling på den högerextrema kanten,
  • Tillsammans (där Macrons parti Förnyelse ingår) i mitten och 
  • Nya folkfronten till vänster, där Socialistpartiet men även Mélenchons vänsterextrema Okuvade Frankrike ingår.

Vad är det för ett val?

Valet är ett parlamentsval. President Macron sitter kvar till 2027, det som står på spel här är den parlamentariska majoriteten. Vem som kommer att vara premiärminister, hur regeringen kommer att se ut, och vilken politisk färg den styrs av. I dagsläget är Macrons rörelse största gruppering i Nationalförsamlingen, och Gabriel Attal är landets premiärminister. Det är dock inte säkert att det ser ut så efter valet.

Om Macron inte får majoritet i Nationalförsamlingen inträffar cohabitation (samboskap), vilket innebär att presidenten och premiärministern har olika politisk färg. Det är i sig inte ovanligt i fransk politik – mellan 1997 och 2002 var exempelvis högerpolitikern Jacques Chirac president och socialisten Lionel Jospin premiärminister. Fransmännen var ganska nöjda med detta, för det hände ingenting i politiken. Frankrike gick i stå. Det lär hända också om exempelvis Macron är president och extremhögerns Jordan Bardella blir premiärminister.

Hur fungerar det?

Frankrike består av 577 enmansvalkretsar. Det innebär att varje valkrets väljer en ledamot.

Om en kandidat får mer än 50 procent av de avlagda rösterna, och 25 procent av de röstberättigade, väljs den redan i första omgången. När den här texten skrivs har redan några parlamentariker blivit invalda, i bland annat Franska Polynesien, Martinique och Guadeloupe. Samtliga har än så länge valts för Tillsammans eller Nya Folkfronten.

Om ingen kandidat får 50 procent blir det en andra valomgång i valkretsen. Dit kvalificerar sig alla som har fått mer än 12,5 procent av rösterna från de röstberättigade. Den kandidat som får flest röster i andra valomgången blir vald, oavsett röstandel.

Vad handlar valet om?

Som vanligt handlar franska val om köpkraft, väljare som upplever att de blir fattigare och en känsla av ökade klyftor mellan stad och land (vilket ibland men inte alltid motsvaras av faktiska siffror).

I Frankrike har också en stor migrationsdebatt blossat upp. Migrationskrisen är i dag större i Frankrike än vad den är exempelvis i Sverige, och exempelvis på ön Mayotte utanför Madagaskar, en ö som tillhör Frankrike, har en stor mängd flyktingar tagit sig med båt från närliggande Komorerna. Mayotte är medlem av EU sedan 2015, vilket innebär att en ny yttre gräns för EU har skapats.

Nationell samlings Jordan Bardella har drivit migrationsfrågor mycket aktivt, efter att Marine Le Pen tidigare tonat ned betydelsen av migration något. Han har själv utländsk bakgrund, med italiensk-algeriska rötter, och växte upp i en fattig Parisförort. Hans budskap har gått hem hos många unga, inte minst via framgångsrika klipp i sociala medier.

Slutdebatt mellan Jordan Bardella, Olivier Faure och Gabriel Attal.

Ett av hans mest omdiskuterade förslag är att frånta franska medborgare som har dubbelt medborgarskap vissa rättigheter, bland annat till vissa positioner inom statsförvaltningen. Förslaget har väckt kraftig debatt. I slutdebatten i torsdags ställde en väljare i Nantes frågan till Jordan Bardella:

”Jag är född i Frankrike med algeriskt medborgarskap. Min far hjälpte Frankrike i kriget mot Algeriet, men när han flyttade till Frankrike förvägrades han ett franskt medborgarskap. Jag är alltså född algerier men naturaliserades först som fransk medborgare vid 12 års ålder. Jag har varit polis och reservofficer. Med din politik skulle jag aldrig ha kunnat bli vare sig fransman eller polis. Varför hatar du mig?”

Bardella hade uppenbart svårt att svara på frågan, och gjorde i övrigt en ganska svag debatt. Hur mycket påverkade det? Svårt att säga, för de sista opinionsmätningarna spretade åt alla håll.

Vad får vi veta i kväll?

I kväll får vi veta hur många som väljs direkt i första omgången, och i vilka valkretsar som det kommer att bli en andra valomgång. Vi kommer också att få veta i vilka valkretsar som det kommer att stå mellan två kandidater, och i vilka valkretsar som det kommer att stå mellan tre kandidater.

Med ett ökat valdeltagande kommer sannolikt fler valkretsar att ha tre kandidater i andra valomgången. Det gör allt mycket mer svårtytt. I fransk politik har den republikanska fronten varit ett viktigt begrepp: Oavsett om man är höger eller vänster röstar man aktivt på den kandidat som inte är högerextrem i andra omgången. Man kan förvänta sig att det fortfarande i hög grad gäller i valkretsar med två kandidater i andra omgången.

Men om det står mellan tre kandidater, en vänster, en mitten och en höger, finns det då en risk att vänster- och mittenkandidaten tar ut varandra? I så fall kan ett högt valdeltagande indirekt gynna Nationell samling.

Eric Luth

Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!

Alla jublade utom den nyvalde presidenten

Fransk politik for dummies