Liberalismen är frihetens försvarare. Men vad är frihet? I en artikelserie i fem delar skriver Liberal Debatts Jesper Ahlin Marceta om frihetens filosofi och idéhistoria. Här är del 5.
Del 4 handlade om statusdoktrinens, den republikanska frihetens, filosofi. Enligt hinderdoktrinen är en människa fri om ingenting hindrar henne från att fatta vissa beslut eller utföra vissa handlingar. Statusdoktrinen säger i stället att en människa är fri om hon inte är godtyckligt dominerad – om hon inte har någon herre, om hon inte är kuvad.
För att ha status som fri, i den senare bemärkelsen, måste människan ha ett jämlikt politiskt inflytande med alla andra. Hon måste vara skyddad i normer och lagar, så att alla vet att ingen kan “köra med henne”, och hennes status som fri måste vara “förankrad” i det allmänna medvetandet.
Men varför borde liberaler ansluta sig till statusdoktrinen om frihet i stället för hinderdoktrinen? Vilka är den republikanska frihetens förtjänster?
De som är utanför bär inte samma status som oss andra. Deras missnöje kan göras begriplig om den tolkas som en del i en strävan efter frihet.
Ett begrepp, vilket som helst, är bara bra i den utsträckning som det är hjälpsamt för att lösa problem. Hinderdoktrinen om frihet har svagheter i det avseendet. Den landar ofrånkomligen i en konflikt mellan “negativ” och “positiv” och ideologiska samtal som utgår från “antingen eller”. Liberalismen kör fast.
Statusdoktrinen om frihet har styrkor, i samma avseende. Tänker man på frihet som en status hjälps man långt på vägen när man tänker på den västerländska historien. Man förstår grekernas kärlek till självstyre och romarnas vurm för maktdelning.
Frihet som status förklarar de gamla revolutionärernas krav på politiskt inflytande och medborgarskapets centrala roll i de republiker som inrättades under 1700-talets andra hälft. Statusdoktrinen förklarar vikten av rättssäkerhet, domstolarnas oberoende och normernas och lagarnas betydelse för friheten. Det är ett frihetsbegrepp med förklaringskraft.
En liberalism som tar vara på frihetens antika rötter kan lösa upp de ideologiska knutar som gäckat liberalismen under nästan hela 1900-talet.
Begreppet är också hjälpsamt för att det ger vägledning i vår tids utmaningar. Många upplever i dag att de lämnas utanför samhället. De kanske lever på landsbygden, där vardagens problem ter sig helt annorlunda från de problem som debatteras i politiken, eller i förorterna, där man betraktas som antingen klanmedlem eller gängkriminell eller både och. Deras upplevelse kan beskrivas som ett frihetsproblem. De som är utanför bär inte samma status som oss andra. Deras missnöje kan göras begriplig om den tolkas som en del i en strävan efter frihet.
En liberalism som tar vara på frihetens antika rötter kan lösa upp de ideologiska knutar som gäckat liberalismen under nästan hela 1900-talet. Statusdoktrinen om frihet, det republikanska frihetsbegreppet, kan bidra till liberalismens pånyttfödelse. Kort sagt, en liberalism för 2000-talet.
Om liberaler tänker kritiskt på friheten och tolkar begreppet med stöd i historien och filosofin, kan frihet som begrepp hjälpa oss att förstå och lösa vår tids politiska problem. Friheten, betraktad som en status, kan ligga till grund för att ge människor ett reellt inflytande över sin sociala, ekonomiska och politiska existens. Däri ligger en av frihetens många förtjänster.
Jesper Ahlin Marceta
Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!