Att vara vegan är att avstå från att konsumera animaliska produkter, men framför allt är det att uppfattas som en jobbig typ på gemensamma middagar. Doktoranden i nationalekonomi Eva Forslund förklarar varför man ändå borde vara vegan.
De flesta av oss förknippar smaker med barndomsminnen, resor, lokala och globala kulturarv, religion och njutning. Nog är mat personligt. Jag ringer upp Henrik Lagerlund, professor i filosofi som skrivit boken Matens filosofi (Fri tanke 2021). ”Mat är så knutet till den man är och den kultur man kommer ifrån”, berättar han, ”att ge upp den är som att ge upp sig själv på något sätt. Det är en väldigt stor förändring av ens liv”. I många samhällen, inklusive det svenska, är veganism att avvika från den rådande matkulturen. Kanske är det därför veganism kan provocera så mycket.
Men kanske kan man vända på steken. Mat må vara personligt, kulturellt betingat och del av vår identitet. Men det är också ett val vi gör flera gånger varje dag, det vill säga ett av våra vanligaste beslut som också har etiska konsekvenser. Lagerlund menar att vår matidentitet ”går inte att ändra på. Man kan inte överge tron eller principerna”.
Jag håller inte med. Det må vara sant att vi kan vara principfasta, men vi är också anpassningsbara. Vi kan hitta nya principer och veganism kan vara en del av dem.
Varje år slaktas 70 miljarder djur – och då är inte fisk inkluderat.
Om inte annat av någon slags försiktighetsprincip. Varje år slaktas 70 miljarder djur – och då är inte fisk inkluderat. Om 25 år beräknas siffran ha ökat till 120 miljarder djur per år. Samtidigt är det mycket vi inte vet om djurs kognitiva förmåga och vilken typ av lidande, njutning och livsglädje de är kapabla att uppleva, och det vi vet har vi inte vetat särskilt länge.
År 1992 fanns endast 70 granskade forskningsartiklar som rapporterade att fiskar kunde lära sig nya saker. Bara tio år senare visade närmare 500 artiklar samma sak (Safran Foer 2009). År 2016 publicerades en studie som slog fast att kycklingar har mycket högre intelligens, emotionell mognad och förmåga till social interaktion än vi tidigare trott, att kycklingar är ”precis lika kognitivt, emotionellt och socialt komplexa som de flesta andra fåglar och däggdjur”. Ingen vet vad vi kommer att veta om fem, tio eller 100 år.
För den som i övrigt vill riskminimera sin egen skadeverkan på omgivningen ter sig veganism som ett ganska säkert val.
Trots det kan veganism nog ändå vara rätt val – på grund av lathet.
Många vill nog ändå hävda att det kan vara moraliskt försvarbart att konsumera djur – eftersom så många gör det. Beroende på vilken moralfilosofi du sällar dig till kanske det går. Trots det kan veganism nog ändå vara rätt val – på grund av lathet.
Nästan alla filosofer som skriver om djur och djurens moraliska status är i dag motståndare till det nuvarande livsmedelssystemet (Lagerlund 2021). Men kanske kan man ändå konsumera djur, dess ägg och kroppsdelar på ett mer så kallat humant sätt. Visst går det att leta efter ekologiska eller KRAV-märkta animaliska produkter, men det är i sig svårt. Och märkningarna i sig kostar pengar, vilket betyder att köttproducenter, till exempel, avstått från proceduren. Då får man ta reda på villkoren för djurhållningen på annat sätt – kanske göra mer efterforskningar, fråga personalen eller besöka bondgården, eller… om man är lat – i stället försöka låta bli att konsumera det som kommer från djurriket.
Den som är vegan antas ofta bry sig om djur. Men man kan också bli vegan för att man bryr sig om människan. Att kunna göra etiska övervägningar när man fattar beslut om vad man ska äta är ett privilegium som, särskilt historiskt sett, är få förunnat. Under årtusenden har det varit svårt för människan att avstå konsumtionen av djur. Brist på teknologisk utveckling och ständiga hot om svält har länge, och på många ställen, tvingat oss att äta djur. Numera har vi friheten att göra andra val. Man kan därför vara vegan, inte bara – eller ens främst – för att man bryr sig om djur. Man kan bli vegan därför att man bryr sig om och tror på mänsklighetens förmåga att fortsätta, om än för sakta, bli bättre.
Mänskligheten har aldrig varit perfekt, och är det inte heller i dag. Men vi har gång på gång visat att vi kan bli bättre moraliska varelser. Vi bryr oss om vår familj, våra vänner, våra grannar, människor på andra sidan jordklotet och klimatet. Vår empati kan också sträcka sig till djuren.