Finns liberaler i Sverige? I så fall var? Och hur många är de? Ohlininstitutet har sammanställt den tillgängliga forskningen om vilka dagens svenska liberaler är.
Att liberalismen är på tillbakagång sägs så ofta numera att det börjat bli en sanning. Mycket tyder på att det ligger en del i ett sådant påstående. I land efter land vinner populister och illiberala partier framgång. I land efter land ser vi hur liberala kärnvärden undergrävs av aktiva politiska beslut.
Men detta är bara halva sanningen. Samtidigt som den politiska debatten och den parlamentariska vardagen i många länder präglas av något annat än liberal förnufts- och framtidstro finns fortsatt en stor väljargrupp som identifierar sig som liberaler. Inte minst i Sverige.
Tankesmedjan Ohlininstitutet har sammanställt de undersökningar som gjorts de senaste åren av väljarnas ideologiska självidentifiering. I en ny rapport visar vi att liberalismen har fortsatt stark ställning bland de svenska väljarna. Många väljare betraktar sig själva som liberaler och de finns representerade i flera olika partiers väljarunderlag.
Av de moderata och kristdemokratiska väljarna betraktade sig 43 respektive 42 procent som liberaler.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet har ett flertal gånger genomfört undersökningar där väljarna får definiera sin ideologiska övertygelse. En undersökning från 2018 visade att störst andel liberaler fanns hos Liberalerna och Centerpartiet där 54 respektive 49 procent definierder sig som liberaler. Men i den undersökningen gavs också höga värden i övriga partier – av de moderata och kristdemokratiska väljarna betraktade sig 43 respektive 42 procent som liberaler.
Detta är som sagt siffror från 2018 och en hel del har hänt i svensk politik sedan dess. För några månader sedan publicerade Ipsos en undersökning som visade att andelen väljare som kallar sig liberaler sjunkit från 31 procent till 26 procent. Det är alltså fortfarande runt en fjärdedel av väljarna som ser sig själva som liberaler. Störst är andelen hos Liberalerna och Centerpartiet, deras väljare har också det gemensamt att de utöver liberal beskriver sig som feminist, grön och globalist.
Liberaler finns enligt Ipsos i de flesta partier. Det finns fler undersökningar som pekar åt samma håll. De mäter lite olika och kan därför inte jämföras rakt av, men tillsammans skapar de en bild av väljarnas preferenser som sällan uppmärksammas i dagens debatt.
Enligt Det ideologiska landskapet, en sammanställning Göteborgs universitet gjorde 2021 visade det sig att 37 procent av Liberalernas väljare betraktar sig själva som liberala. Bland Centerpartiets och Moderaternas väljare är det 18 respektive 15 procent som tycker att beteckningen liberal stämmer helt.
Liberal var därmed det populäraste svaret under ”stämmer delvis”.
Dessa siffror ger dock bara halva bilden. Många väljare tycker att liberal delvis stämmer som beskrivning av deras ideologiska identifikation. I den nationella SOM-undersökningen 2020 svarade 47 procent att den liberala identifikationen ”stämmer delvis”. Liberal var därmed det populäraste svaret under ”stämmer delvis”. Bland de som inte i första hand definierar sig som liberala kommer alltså liberalism som en god tvåa. Dessutom var liberal den ideologi som lägst andel av de responderade svarade ”stämmer inte alls” på.
Den ideologi som flest svarande inte alls höll med om var i samma undersökning nationalism. Detta kan tolkas som att många av de som i första hand identifierar sig med andra ideologier ändå värdesätter det liberala tankegodset. Eller med andra ord: Få människor i Sverige ser sig själva som anti-liberala, många är mer eller mindre liberala.
Få människor i Sverige ser sig själva som anti-liberala, många är mer eller mindre liberala.
Att många svenskar är liberalt sinnade blir ännu tydligare om man räknar om andel av väljarna till antal väljare. Utifrån 2021 års SOM-undersökning där man också angett partival, ger en sådan omräkning att det finns runt 150 000 väljare i vardera Liberalerna och Moderaterna som anser att liberal stämmer helt som beteckning på deras självidentifierade ideologi. Samtidigt finns 80 000 liberaler i C och runt 60 000 respektive 50 000 som kallar sig liberaler i S respektive MP. Också i övriga partier finns det liberaler, även om de är betydligt färre.
Det finns alltså en stor potential för ett parti som väljer en linje som tydligt talar till liberalt sinnade väljare. Väljargruppen finns dessutom såväl bland sympatisörer till partier i nuvarande regeringsunderlag som bland oppositionspartier. Partiernas förmåga att locka liberala väljare kan därför bli helt avgörande för valutgången 2026.
Vilka är då dessa liberala väljare? Eftersom frågorna handlar om huruvida man själv uppfattar sig som liberal är det svårt att veta exakt vad de menar med beteckningen. Men man kan anta att de åtminstone har det gemensamt att de tycker att politik ska sträva efter att öka individens frihet och integritet, samt att de sätter värde på tolerans, öppenhet, marknadslösningar, valfrihet och förnuft.
Av de undersökningar som gjorts kan man konstatera att den liberala väljargruppen är ganska jämnt fördelad vad gäller kön och ålder. När det gäller utbildningsnivå finns däremot tydliga skillnader. Liberalismen är den populäraste ideologin bland dem med högskoleutbildning eller forskarutbildning. I den gruppen är andelen liberaler nästan dubbelt så stor som i gruppen med gymnasieexamen. Liknande skillnader finner man när det gäller bostadsort. Det är betydligt vanligare att den som bor i storstad betraktar sig som liberal än den som bor på landsbygd. I en undersökning av Demoskop var 30 procent av de tillfrågade i Stockholmsområdet liberaler. I Norrbotten var liberalerna bara 16 procent av befolkningen.
Ett parti som vill profilera sig som liberalt kan inte bortse från att den riktigt stora potentialen finns bland välutbildade personer i storstäder.
Det innebär inte att det uteslutande är välutbildade storstadsbor som är liberaler. Det finns många liberaler som bor på landsbygden och bland dem som inte har examen från universitet.
Ett parti som vill profilera sig som liberalt kan inte bortse från att den riktigt stora potentialen finns bland välutbildade personer i storstäder, 30 procent av väljarna i Stockholmsområdet är onekligen fler än 16% i Norrbotten. Men, med en frihetlig tonalitet och tydliga liberala svar på samhällsutmaningar kan man nå väljare bland högutbildade storstadsbor samtidigt som man är attraktiv för liberalt sinnade väljare på landsbygd och bland dem med annan utbildningsnivå.
Under de senaste åren har den politiska debatten i Sverige präglats av andra tongångar än de liberala. Det har gjort att många liberala väljare haft svårt att orientera sig. Såväl partierna i regeringsställning som i opposition har en läxa att göra. Det regeringsalternativ som bäst fångar den liberala väljargruppens förväntningar har nämligen en avgörande fördel inför valet 2026.
Christer Nylander och Hugo Burén
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!