I år kommer tidigare Clark-medaljer väga tungt. Därför heter årets vinnare Susan Athey och Matthew Rabin, tippar Theo Herold, tidigare På Djupet-redaktör och overthinker, gällande ekonomipriset.
Jag har skrivit denna text söndag förmiddag den 11 oktober 2026, två dagar innan pristagarna av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne utses.
Att tippa vinnarna av ekonomipriset är svårt och därför har jag i år anammat en systematisk strategi.
År 1971 publicerade psykologerna Daniel Kahneman och Amos Tversky artikeln Belief in the law of small numbers, där de beskriver det kognitiva felslut som kommit att kallas “lagen om små tal”. Det är den felaktiga tron att ett litet urval speglar populationen, som när man till exempel singlar slant och tror att krona står på tur efter en svit av klave.
Kahneman kom att tilldelas ekonomipriset 2002 för att ha fört in flera av psykologins insikter om beslutsfattande under osäkerhet i nationalekonomin. Tversky dog 1996 och kunde därför inte dela priset.
I det här årets tippning av ekonomipriset begår jag själv denna kognitiva tankevurpa. Min strategi är nämligen att titta på vilka tidigare John Bates Clark-medaljörer som inte vunnit ekonomipriset. Clark-medaljen delas ut till nationalekonomer under 40 år och anses vara en indikator på benägenheten att senare vinna ekonomipriset.
Under tre av de senaste sju åren har det funnits en Clark-medaljör bland nobelpristagarna: Esther Duflo år 2019, David Card 2021 och Daron Acemoglu 2024.
En tydlig trend.
Totalt har 48 Clark-medaljer delats ut. För att ta hänsyn till att ekonomipristagarna i snitt är 67 år när de får priset exkluderar jag Clark-medaljörerna från det senaste decenniet från urvalet. Ekonomipriset delas inte heller ut postumt, så de Clark-medaljörer som dött exkluderar jag också.
Kvar blir då 15 potentiella ekonomiprisvinnare. Men högst tre personer kan dela på ekonomipriset. Här tar jag hjälp av Friedrich Hayek, själv ekonomipristagare år 1974, för att sålla ytterligare i urvalet.
Hayek menade att priser fångar information som är utspridd bland många människor och som ingen enskild har överblick över. När människor sedan möts på en marknad förmedlas denna information genom priserna. Om det stämmer så bör rimligen en prediktionsmarknad som Polymarket och Kalshi veta bättre än en doktorand i Helsingfors.
Här tar jag hjälp av Friedrich Hayek, själv ekonomipristagare år 1974, för att sålla ytterligare i urvalet.
Smolket i glädjebägaren är att handeln på dessa marknader är tunn. Kalshis Nobelmarknad omsätter 32 000 dollar, ungefär en tjugotusendel av vad samma plattform omsatte på USA:s presidentval år 2024. Informationen som priserna här förmedlar är alltså begränsad och urvalet litet. Nåväl, vad gör det?
I toppen med ungefär 20 procents sannolikhet att vara en av vinnarna ligger Harvardprofessorn Ariel Pakes, en av giganterna inom industriell organisation. Pakes är inte en tidigare Clark-medaljör.
Men där, på plats nummer två med cirka 15 procents sannolikhet att vara en av vinnarna, hittar vi Clark-medaljören och Stanfordprofessorn Susan Athey. Bingo. Lite lägre ned finns Clark-medaljören och Harvardprofessorn Matthew Rabin.
Både Athey och Rabin har lämnat stora bidrag till sina respektive fält.
År 2007 blev Susan Athey den första kvinnan att tilldelas Clark-medaljen. Hon började sin forskningskarriär inom industriell organisation och främst inom auktionsteori, men har sedermera fokuserat på kausal analys och ekonometri.
Hennes forskning har varit avgörande för att föra in maskininlärning och artificiell intelligens i mätandet av orsakssamband. Hon har tidigare också varit chefekonom på Microsoft.
Matthew Rabin tilldelades Clark-medaljen år 2001. Rabin forskar i kognitiva felslut och har bidragit till att bygga in dem i ekonomiska modeller, för att förklara varför människor skjuter upp saker, bryr sig om rättvisa och – hör och häpna – drar slutsatser om populationen på basis av små urval.
Rabins forskning bygger alltså vidare på Kahnemans och Tverskys arbete, bland annat gällande lagen om små tal. I sammanhanget bör jag påpeka att Rabin vann Clark-medaljen året innan Kahneman vann ekonomipriset.
Detta kan ju inte vara en slump!
Låt mig till slut gå fullborda analysen genom att extrapolera ett sista mönster. Sedan år 2018 har Kungl. Vetenskapsakademien tre gånger delat ut ekonomipriset i två halvor med olika motiveringar. Jag tror det kommer hända igen, och på denna grund tippar jag att Susan Athey och Matthew Rabin utses som vinnare i år.
Theo Herold, doktorand i nationalekonomi vid Hanken.
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!