Den samtida fjärde väggen bryts, den mellan influencern och följaren. Amanda Göthberg läser Therese Bohmans nya roman Kapitalet och imponeras över författarens förmåga att gestalta vårt influencersamhälle.
Therese Bohmans sjunde roman Kapitalet är ännu en solid fortsättning på ett etablerat författarskap. Bohman fortsätter utforska klassdimensioner, men i en ny, modernare tappning: skillnaden mellan en vanlig dödlig förvärvsarbetare och en välbärgad influencer i ens flöde.
En styrka i Bohmans författarskap är att hennes romaner har tydliga intriger. Till skillnad från dagens sjuka med djungeln av diffus autofiktion och vacker prosa utan tydligt ärende eller handling. I Kapitalet kretsar berättelsen kring förskolan Äppelträdet på Södermalm i Stockholm. Här hämtar och lämnar priviligerade innerstadsföräldrar sina barn: ”De är konsulter och projektledare, jurister och UX-designers”, några har även mer kreativa yrken. På förskolan jobbar bokens huvudperson och berättare, Emma, som förskolepedagog. Hon är hantverksintresserad, älskar att pyssla med barnen och verkar trivas i sin inrutade men förhållandevis sömniga vardag. Detta är tills ett nytt barn börjar på förskolan och Alice Axelsson träder in i Emmas tillvaro.
Alice är influencer och Emma har följt henne så länge hon kan minnas. Sakta men säkert utvecklas nu någon slags bekantskap mellan dem. Behållningen med Kapitalet är denna kärna i berättelsen, både för att många kan relatera till erfarenheten av att verkligen känna en person vars liv man följt i åratal på sociala medier. Men framför allt lyckas Bohman skildra hur en slags samtida fjärde vägg bryts, den mellan influencern och följaren.
Det är en oväntad vänskap, men inte som i den underbara franska filmen från 2011. Snarare finns det en växande känsla av misstro mellan de båda.
Böcker som rör sig i eller kring den glamorösa tillvaro som influencer-livsstilen kretsar kring ligger ofta närmare chich lit-genren. Kapitalet känns dock som allt annat än de slappt skrivna, rosa och glansiga pocketböcker man ofta hittar i boklådan på något charterhotell.
Emma börjar sitta barnvakt åt Alices dotter Stella. På så vis öppnas portarna, både till den magnifika fyrarummaren högt upp på Hornsgatan där Alice bor, men också till hennes liv. Deras relation övergår alltmer till någon slags vänskap. Ändå finns det, som i många av Bohmans relationsskildringar, något underliggande fientligt eller lite hotfullt, en föraning om att något obehagligt kan komma att ske. Här är Bohman som bäst. Det finns både en intrig som driver berättelsen framåt, och en växande spänning, utan att det känns som vare sig konstlad chic lit eller sensationssökande crime lit.
Stella har inte bara ekonomiskt kapital som räcker till dyr inredning och en våning på Södermalm. Hon har frihet. På dagarna går hon på event och gör content, och lever långt ifrån det inrutade liv med fasta arbetstider på förskolan och den lilla lägenheten i Fruängen vid röda linjens utkant som är Emmas liv.
Det är en oväntad vänskap, men inte som i den underbara franska filmen från 2011. Snarare finns det en växande känsla av misstro mellan de båda. Boken varvas med spekulationer och ryktesspridning om Alice på olika nätforum som Emma hungrigt tar del av. Alice å sin sida verkar se ned på Emmas livsstil och yrkesval, så som man i alla tider gjort med “the help”.
Kapitalet är på många sätt en klassisk Bohman-roman. Det som gör den så läsvärd är också att den gestaltar något få författare hittills lyckats göra: den nya kulturen kring klass och kändisskap som influencers har gett oss. Att känna att man känner någon man aldrig träffat, och hela tiden jämföra sig med en vacker och rik person man inte ens har en riktig relation till.
Det är glädjande att detta görs av Bohman med den psykologiska autenticitet som utmärker hennes författarskap. Och kanske bäst av allt, att det görs av en författare som håller en hög litterär kvalitet, och inte bara väljer detta samtida tema för att sälja någon boks motsvarighet till glansiga lösnummer.
Amanda Göthberg är liberal skribent och tidigare redaktionsmedlem i Liberal Debatt.
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!