Centerpartiet talar numera ständigt i dramtiska ordalag om hoten mot den svenska demokratin. Men kritiken är högst oprecis. Debatten om demokratin bör inte reduceras till att sparka in redan öppna dörrar, skriver Moderaternas partisekreterare Karin Enström i en replik på Elisabeth Thand Ringqvist (C).
Jag välkomnar Centerpartiets nyvunna intresse för konstitutionella frågor. Den liberala demokratin är en förutsättning för att människors rättigheter ska kunna respekteras. Frågorna kring hur vi stärker den och säkrar den måste ständigt debatteras. När Thand Ringqvist beskriver hoten mot svensk demokrati börjar dock hennes analys att halta betänkligt.
Sverige ligger i toppen av de flesta demokratiindex. Med starka medier, oberoende institutioner och fria allmänna val utmärker vi oss positivt i en tid då många demokratier försvagas. Få länder globalt sett kan sägas ha en lika stark demokrati som vi har i Sverige. Men givetvis har vi också utmaningar. I Freedom House demokratiindex är det enda minuset – Sverige har 99/100 poäng – hur gängkriminaliteten hotar enskilda människors rättigheter.
Gängkriminaliteten har blivit systemhotande. Vi har sett hur gängkriminella infiltrerat kommunala verksamheter och myndigheter. Nyligen kom nya uppgifter om Vårbynätverkets kopplingar till Socialdemokraterna i Botkyrka. Hot mot handläggare på myndigheter blir vanligare samtidigt som fusk med våra gemensamma resurser bedrivs i systematisk skala.
Den grova organiserade brottsligheten är det mest akuta demokratihotet. Om inte utvecklingen bryts kan infiltrationen korrumpera de institutioner som bär upp demokratin och vår rättsstat. Att stävja utvecklingen av kriminella strukturer som hotar vår demokrati och vår rättsstat blir därför avgörande för demokratins fortlevnad. Det kan inte heller ställas i paritet med exempelvis ändrade anslag för studieförbunden, som Thand Ringqvist nämner.
Därför är det också märkligt att Centerpartiet motsatt sig många av de reformer som regeringen har tagit fram för att trycka tillbaka gängkriminaliteten: Säkerhetszoner, dubbla straff för gängkriminella, anonyma vittnen och möjlighet att återkalla medborgarskap vid brott mot staten.
Det är märkligt att en riksdagspartiledare lägger fokus på att sparka in redan öppna dörrar.
De åtgärder Thand Ringqvist förespråkar är dessutom sådana där det redan finns en bred enighet. I den förra grundlagskommittén enades samtliga partier om att införa rätten till domstolsprövning i regeringsformen. Den juridiska konstruktion som valts mötte dock hård kritik under remissrundan, varför regeringen har aviserat att den kommer att utredas på nytt. Det är märkligt att en riksdagspartiledare lägger fokus på att sparka in redan öppna dörrar.
Riksdagen har redan röstat igenom att införa krav på kvalificerad majoritet för att ändra grundlagen, vilket kommer att stärka minoritetsskyddet. Ändringen kommer att slutligt antas efter kommande riksdagsval eftersom sådana grundlagsändringar kräver likalydande beslut med ett ordinarie val emellan.
Frågan om författningsdomstol är mer komplex. I Sverige har vi sedan en lång tid tillbaka en modell där Lagrådet står för den abstrakta lagprövningen, men deras yttrande är inte bindande. Lagrådet har ett bredare mandat än en författningsdomstol i bemärkelsen att lagstiftning utvärderas efter fler kriterier än grundlagsenlighet. Det vore en orimlig ordning om ett icke-politiskt organ kunde stoppa lagstiftning enbart utifrån en bedömning av huruvida lagen är tillräckligt enhetlig eller ändamålsenlig.
En författningsdomstol skulle kunna fatta bindande beslut, men inte kunna ha samma breda mandat som Lagrådet. I stället skulle den vara begränsad till att bedöma grundlagsenligheten. I sammanhanget kan ju nämnas att den kritik som riktats mot regeringens förslag gällande brott och straff eller migration inte berört förenlighet med våra grundlagar. Det finns fördelar med en författningsdomstol, men det finns även klara fördelar med att ha ett lagråd med ett brett mandat att rikta kritik mot lagstiftningen utifrån dess ändamålsenlighet och möjliga tillämpningssvårigheter.
Thand Ringqvist bortser även från att vår nuvarande ordning ger alla myndigheter och domstolar möjlighet att avstå från att tillämpa en lag eller förordning om den strider mot grundlagen. Det är i sig ett starkare skydd än att koncentrera den makten hos en författningsdomstol.
Den svenska demokratin är fortsatt stark. Debatten om den bör inte reduceras till att sparka in redan öppna dörrar.
Karin Enström, partisekreterare Moderaterna samt riksdagsledamot Stockholms län
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!