Skip to content
Foto: Axel Sagerholm/Upplandsmuseet
Foto: Axel Sagerholm/Upplandsmuseet
Debatt | Bokhandeln

Svenska lärare får bara köpa böcker på Adlibris

Offentlig centralisering hotar att ta död på lokala bokhandlar runt om i landet. Bokhandlaren Jan Smedh berättar om ett bortglömt problem på dagens bokmarknad.

En blåsig men solig vårdag kommer en lärare in i min bokhandel. Vi börjar prata, och det visar sig att läraren är i behov av rådgivning. Boktips för specifika elevers behov, böcker som kan väcka intresse och uppmuntra läsglädje. Vi pratar länge om vad som finns och hur man kan tänka. Läraren uttrycker sin tacksamhet för samtalet, men berättar att hon tyvärr inte får inhandla böckerna av mig utan måste handla dem på Adlibris. 

På grund av kommunens tecknade ramavtal. 

I Sverige är 85 procent av alla kommuner anslutna till Addas ramavtal för litteratur – ett avtal slutet med Adlibris på fyra år och som förnyades våren 2025. 

Det är ett avtal som utgör ett de facto monopol.

När regeringen nyligen beslutade att tillskjuta 433 miljoner om året för inköp av litteratur till skolor och förskolor är majoriteten av bokhandlare därmed uteslutna från affären. 

Adda är ett företag som ägs av Sveriges kommuner och regioner (SKR), som till del finansieras genom de avtal de sluter. Deras funktion är att sluta ramavtal på olika områden som medlemmar sedan kan ansluta sig till.

Hos Adda och SKR finns dock en problematisk syn på vad som utgör hållbart ekonomiskt tänkande. Man är beredd att göra vad som helst för att få saker billigt. Genom att bortse från ett avtals bredare ekonomiska effekter, och enbart fokusera på ett kortsiktigt lågt pris och ett förenklat handhavande för SKR:s medlemmar, tappas stora värden ute i landet.

Ekonomiskt tänkande när det gäller upphandling måste ta hänsyn till fler aspekter – social, miljömässig, bredare ekonomisk hållbarhet måste vägas in. Genom att ta bort affären från de enskilda kommunerna och regionerna försvinner skatteintäkter, kvalitet i upphandlingen, platser förlorar i attraktivitet och trygghet och det lokala utbudet utarmas.  

Just när det gäller böcker och bokhandel är det löpande samtalet en service som inte går att ersätta centralt. Den expertis och människokännedom som en bra bokhandel besitter utgör en löpande resurs för skolor  med studiebesök, lärarkvällar och prao-platser. Frånvaron av den sänker kvaliteten på den utbildning Sveriges elever får. 

Redan i dag saknar 148 svenska kommuner en bokhandel.

Det talas mycket om läskrisen bland de yngre och en del av ansvaret bärs just av de centrala avtalen.

För att ta ett till exempel: En lokal lärare hör av sig och frågar om vi kan hjälpa till med ett litet klassrumsbibliotek. Pengarna är slut, och han ska köpa in böckerna för egen kassa. Han kan ju inte vända sig till ramavtalets partner, men med den uppbyggda relationen som vi har plockar jag ihop en kasse lämplig litteratur som jag låter honom få för en nominell summa. 

Ingen vinst för mig, men en vinst för eleverna och läraren. Och en del i ett litterärt ekosystem som leder till ett bättre, mer välutbildat samhälle. Ramavtalen som Adda tar fram omöjliggör denna relation och sänker kvaliteten på vårt utbildningsväsende. 

Som försvar sägs ofta att ’inget kan göras’. Att processen följer EU-lagstiftningen och att den måste se ut på detta sätt. Men i Frankrike, Tyskland, Nederländerna kan mina kollegor verka på helt andra sätt. Där står det exempelvis skolor fritt att utnyttja den lokala resurs som bokhandeln utgör. I Tyskland har man experimenterat med att dela upp upphandlingar i mindre delar för att inkludera mindre aktörer. 

Att just Sverige tolkat EU-lagarna extremt är ingen ursäkt för att inte ändra detta skadliga system.

För närvarande pågår i Bryssel dessutom en översyn av upphandlingslagar – i september antogs en rapport som sätter fokus på att förenkla processerna så att fler ska kunna ta del i dem. Det är hög tid att även Sverige ser över dessa processer och omvärderar dem för att inte ta död på fler lokala bokhandlar.

Redan i dag saknar 148 svenska kommuner en bokhandel. Detta är ett problem. En bokhandel är ett unikt rum för dialog, lustfyllt läsande, empatibyggande. Den kunskap och den bredd av röster som en bokhandel presenterar skapar ett viktigt demokratiskt forum där man kan upptäcka nya sätt att tänka som avviker från sitt eget. Den service som ges av personalen som förmedlare och entusiasmerare av oupptäckt litteratur är ett unikt värde, liksom alla de evenemang som en bokhandel arrangerar i form av läsecirklar, sagostunder, temakvällar och författarbesök. När en 11-åring kliver in i julhandeln och säger ’du vet vad pappa läser – vad ska jag köpa till honom i julklapp’ – då höjs kvaliteten på samtalet för alla inblandande.

Den brittiske författaren Philip Pullman har sagt att ”bokhandlare är civilisationens lyktbärare”. 

Addas ramavtal släcker dessa lyktor runt hela landet.

Jan Smedh

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!

Världen har blivit boktokig

Vi måste börja toalettdöpa Paradise Hotel-fans