Valrörelsen närmar sig sitt slut i Norge. LD:s Eric Luth har pratat med uppgivna, frustrerade och superengagerade norska valarbetare.
Det är dagen innan norska valet och valrörelsen slutar klockan 13. På klassiskt kontinentalt vis förväntas väljarna sitta på sin kammare och begrunda noggrant innan man högtidligt beträder valbåset för att bestämma landets framtid.
Åtminstone i teorin. I praktiken har nästan hälften av de 4 053 900 röstberättigade redan stemt och flera av valarbetarna på Oslos gator oroar sig över att valet kanske, kanske redan är avgjort.
– Det är så många som säger att de redan har röstat, utbrister en valarbetare för liberala Venstre frustrerat.
Och i Norge får man inte, till skillnad från i Sverige, ändra sin röst. Lagt röstkort ligger.
De sista mätningarna innan valet pekar mot att statsminister Jonas Gahr Støre får fortsatt förtroende att styra landet. Erna Solbergs Høyre går kräftgång i opinionen – ”folk tycks lite trötta på Erna”, suckar en ung högerpartist på Karl Johan – och Venstre tycks i mätningarna vara närmast att åka ur Stortinget. Flera bedömare har sagt just detta: att valet avgörs av vilka småpartier som faktiskt klarar fyraprocentsspärren.
Nu ska de i en sista rusch dela ut bullar och flygblad i nattklubbsköerna.
På Byens tak, Folketeatrets hippa takterrass, sitter tre Venstretjejer i partihoodie och sidenscarf och smuttar på varsin espresso martini för att tagga igång innan sista nattkampanjen.
Dagen har de ägnat åt att ringa runt till familj och vänner för att få dem att rösta, så att de själva inte förlorar sina jobb för partiet. Det är nervöst när opinionsmätningarna för vad de själva kallar ”duktiga flick-partiet” pendlar mellan 3,9 och 4,2. Nu ska de i en sista rusch dela ut bullar och flygblad i nattklubbsköerna.
– Det är lite tråkigt att det här valet inte alls har handlat om politik, säger en av dem och beklagar att taktik och positionering har varit det enda som synts i media.
Som om norska valrörelsen var en karbonkopia av den förra svenska.
De unga tjejerna sörjer också ett debattklimat som blivit mycket hårdare (från väldigt låga nivåer, icke-norsk reds. anm.). Framför allt beklagar de att Miljøpartiet De Grønne, MDG – enligt dem – har smutskastat dem under hela kampanjen.
– Vi båda vill ju rädda miljön. Borde inte de också vilja ha fler miljöröster i stortinget?
I stället har man, enligt en av de unga tjejerna, blivit ihopklumpade med Sylvi Listhaug, Fremskrittspartiets kontroversiella partiledare.
– Man säger att en röst på oss är en röst på Sylvi Listhaug, suckar de annars jovialiska tjejerna.
I Fremskrittspartiets ”valbod” är tongångarna desto gladlyntare.
– Ni är svenska journalister? Åh, det har varit journalister här hela dagen! Från Storbritannien, Tyskland, ja till och med Australien! myser Lillian Huse, ledamot av kommundelsstyret i Frogner.
– Och alla vill ha Sylvis, Sylvi-glassen är jättepopulär! fortsätter hon och öppnar frysboxen för att plocka fram en chokladglass inslagen i ett Sylvi-ansikte.
Också på kvällskvisten strömmar musiken högst (om än ur spruckna högtalare) från Frp:s tält. Där hinner man inte med några espresso martinis. Vi försöker prata med Fremskrittspartiets ungdomsförbund men då kommer en valledare fram och säger att, prata med svenskar! Det hinner vi ju inte nu! Vi har ett val att vinna! Och svenskerne har ingen stemmerett.
Lillian Huse pratar engagerat om sänkta skatter, att staten ska sluta bygga dyra batterifabriker och i stället använda pengarna till att halvera matmomsen, sätta maxpris på elektricitet, avskaffa ”flyttskatten” och höja golvet för att betala skatt till 150 000 norska kronor.
– Det har vi ju råd med i Norge, vi har mycket pengar. Till skillnad från er svenskar, tillägger hon med glimten i ögat.
Men batterifabriker har man tydligen inte råd med.
Längs valbodarna på Karl Johan kampanjar Arbeiderpartiet, MDG, Venstre, Høyre, ja till och med pensjonspartiet. Senterpartiet har däremot redan stängt igen för dagen, halv fem på eftermiddagen.
Tinius Mørch Larsen i Venstres valbod är inte förvånad.
”Man måste vara bra unik för att vara senterpartist i Oslo.”
Eric Luth
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!