I dagens politiska samtal måste fler ta ett steg tillbaka och motstå flödets snabba logik. Linus Olofsson, förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan, slår ett slag för att återupprätta eftertänksamhet och bildning som demokratiska ideal.
Varje dag möts jag av många nyhetsnotiser i min mobil. De allra flesta slänger jag en snabb blick på utan att läsa vidare. Jag tror ändå att de sätter sig någonstans. Tillsammans skapar alla dessa notiser en snabb överblicksbild av läget just nu och samhällsutvecklingen på sikt. Jag läser inte varje notis eller artikel om Trump, våld och brottslighet, men de dominerar mitt flöde och formar min bild av vad som pågår.
Det finns också politiska krafter och andra regimer som vill påverka hur den mediala miljön ser ut. Säpo har under flera år pekat ut Ryssland som särskilt intresserad av att påverka Sverige och här hemma är det inte länge sedan media uppmärksammade SD:s så kallade trollkonto. Fejkade nyheter, bilder, filmer och ljud skapas, publiceras och sprids för att fabricera ett narrativ och driva en agenda. Med hjälp av AI har det blivit enklare att skapa påhittade men trovärdiga nyheter, eller för den delen skämtsamma memes, som sätter en snabb bild som säger mer än tusen ord och övertygar mer än en analyserande nyhetstext.
Jag inser att jag behöver tänka efter oftare. Jag behöver ägna mer tid åt att kolla källa, eftersöka fakta, granska bilder och ifrågasätta om den bild jag har av samhället verkligen är sann, eller om den förvanskats av algoritmers förstärkande logik eller av olika intressen. Men det är inte enkelt – och det tar tid.
Studieförbunden är en så smart lösning att om de inte fanns hade vi behövt uppfinna dem.
Vår svenska demokrati bygger på att medborgarna sätter sig in i aktuella samhällsfrågor och skapar sig en åsikt som sedan, tillsammans med andra faktorer, avgör på vilket parti man lägger sin röst. Men om verklighetsbilden alltmer präglas av påhittade nyheter, skruvade perspektiv eller en felaktig uppfattning om vad majoritetens ståndpunkt är, vad händer då med det demokratiska samtalet?
Jag tror att vi måste orka tänka efter oftare. Var och en av oss måste oftare ta ett steg tillbaka, andas in djupt, sätta sig in i fakta och fundera på vad som är sant, relevant och rimligt. Men samtidigt går det inte att enbart ställa krav på individen. Vi måste också aktivt skapa ett samhälle som välkomnar och uppmuntrar bildning, eftertanke och fördjupad kunskap.
Jag vet att folkbildningen har en avgörande roll här. Sverige har sysslat med folkbildning i 150 år. När vi stått inför stora förändringar, utmaningar eller vägval, har man ofta ropat på mer insatser från folkbildningen. Frågan är om inte behovet är större än någonsin just nu.
Vi behöver en ordentlig diskussion i samhället om hur vi tillsammans kan skapa det utrymme som behövs för verklig eftertanke. Studieförbunden är en unik resurs för detta. Vi upprätthåller en infrastruktur för delaktighet, kunskap och eftertanke runt om i landet. Detta behöver vi mer av, inte mindre. Rent konkret ser vi just nu hur folk vänder sig till oss för att lära mer om hur man stärker sin beredskap i en orolig värld. Man vänder sig till oss för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få göra sin röst hörd. Äldre personer vänder sig till oss för att stärka sin digitala kompetens. När vi gör detta och så mycket mer, bidrar vi också samtidigt till att stärka demokratin. Studieförbunden är en så smart lösning att om de inte fanns hade vi behövt uppfinna dem.
Vi behöver alla tänka efter lite oftare – ibland själva, ibland tillsammans.
Vi i SV anstränger oss till det yttersta för att leva upp till dessa förväntningar trots att vi har minskade statsbidrag. Vi gör det för att det är viktigt för Sverige och de som bor här.
Minskad folkbildning, svagare redaktionella medier, polarisering och krav på ett allt högre tempo i beslutsfattande, är en dålig grund för demokrati i en tid där våra flöden översvämmas av information samtidigt som det blir svårare att avgöra vad som är sant och falskt.
Den demokrati vi i Sverige ofta tar för given kommer att utmanas på allvar om vi inte får ett ordentligt gemensamt samtal om våra viktiga gemensamma frågor. Vi behöver alla tänka efter lite oftare – ibland själva, ibland tillsammans.
Linus Olofsson
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!