Skip to content
Foto: Politikerveckan Almedalen, CC BY-SA 2.0 , via Wikimedia Commons
Foto: Politikerveckan Almedalen, CC BY-SA 2.0 , via Wikimedia Commons
Debatt | Ekonomi

Så borde regeringen räta upp den svenska konkurrenskraften

Inga fler utredningar, nu är det dags att implementera. Entreprenörskapsforum har släppt en ny rapport med förslag som kan förbättra konkurrenskraften här och nu.

Konkurrenskraft har seglat upp som den centrala utmaningen i europeisk ekonomisk-politisk debatt. Sverige presterar samtidigt mediokert på detta område. Det är dags för en kraftsamling för konkurrenskraften och det duger inte med den sorts kosmetiska åtgärder och politisk kortsiktighet som har präglat reformarbetet efter finanskrisen. Vi behöver räta upp Sverige med politisk vilja att analysera, kompromissa och agera långsiktigt tillsammans med näringslivet och akademin.

EU-kommissionens arbete på området kommer att ta avstamp i Mario Draghis rapport om konkurrenskraft. Den av regeringen tillsatta produktivitetskommissionen har hittills lämnat 113 förslag.
I Entreprenörskapsforums nya rapport Att investera är stort, att investera rätt är större, som är en del i ett större projekt för att stärka den svenska konkurrenskraften, lämnar vi följande förslag:

Inför ett konkurrenskraftsmål.

Med ett konkurrenskraftsmål blir det politiska arbetet systematiskt snarare än ad hoc. Ett mål för konkurrenskraften skulle även ge behövlig uppmärksamhet till området. Det som mäts blir också åtgärdat, brukar det ju heta. Det irländska National Competitiveness & Productivity Council är en god förebild för hur ett strategiskt arbete kan utformas.

Förbättra ramvillkor som gynnar ekonomisk utveckling.

Sverige behöver riva hinder, förenkla regler och stärka de ekonomiska incitamenten för att arbeta och investera. Det sistnämnda är en av de faktorer där Sverige underpresterat under lång tid. I vår rapport presenteras ett 60-tal konkreta förslag på hur detta kan gå till. En väg framåt är att avlasta myndigheter från en del av den byråkrati som de behöver hantera. Ett exempel är från Norge där en del av vägbyggandet knoppats av till ett statligt bolag som effektiviserat vägbyggandet och lett till snabbare färdigställning och lägre kostnader.

Säkerställ att offentliga investeringar är effektiva.

Sverige behöver investera. Men vi behöver också se till att investera på rätt sätt. Misskötta statliga investeringar är tyvärr legio. Det behövs därför starka institutioner och regelsystem som värnar hur pengar spenderas, inte enbart hur stor budgeten är. Flera länder har system för att villkora utgiftsökningar. Ett exempel är ”Infrastruktur Australien” som tar fram en lista på prioriteringar av investeringar och där regeringen endast kan avvika med en mycket tydlig motivering. En uppdelning av Trafikverket i två delar har föreslagits där en del utgörs av Infrastruktur Sverige med ett större respektavstånd från dagspolitiken. Den andra delen av Trafikverket är då kvar som den utförande delen.

Förbättra rikets styrning och förvaltning.

Vid införandet av nya regler och ökade offentliga utgifter bör samhällsekonomisk effektivitet prioriteras. Sverige brister på detta område med flata regelgivningsprocesser som inte nog betonar samhällsekonomisk effektivitet samt ett utvärderingssystem som brister i trovärdighet och återkoppling till politiker om vilka stödformer som fungerar eller inte fungerar.

Det finns ett stort behov av strukturreformer som vässar de processer som leder till ökad konkurrenskraft och välstånd. Det är bråttom då nästa val sker redan om två år. Men politiken behöver inte börja från noll. Det finns redan en ansenlig mängd välunderbyggda underlag för att stötta det långsiktiga reformarbetet. Det som behövs är implementering.

Anders Broström och Enrico Deiaco

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!

Därför har Ebba Busch fel om det finanspolitiska ramverkets framtid

Bredare utbildningsvägar ger fler nycklar till innovation och entreprenörskap