Sveriges ekonomi stampar, och höga skatter på arbete hämmar tillväxt och innovation. Erik Daunfeldt argumenterar för att en platt skatt skulle ge fler arbetade timmar, stärka konkurrenskraften och göra skattesystemet mer rättvist. Är det dags för en ny borgerlig vision för skattepolitiken?
”Om vi fattar det allihopa att höga skatter på bensin leder till att det blir mindre bensin i Sverige och höga skatter på sprit leder till mindre sprit: till vad leder då höga skatter på arbete?” Så formulerade Jan Björklund det i en debatt år 2014 och frågan är lika aktuell idag som då. Just nu står Sveriges ekonomi och stampar. Tillväxten är låg och produktivitetsutvecklingen är svag. I OECDs så kallade välståndsliga, som mäter köpkraftsjusterade BNP per capita, låg vi på fjärde plats i början av 1970-talet; i den senaste mätningen ligger vi på tolfte plats. Arbetslösheten i Sverige är samtidigt bland de högsta i hela EU.
Finansminister Elisabeth Svantesson har återkommande angett att målet är att bygga Sverige rikare. Ett beslut som togs i den senaste höstbudgeten för att öka tillväxten i den svenska ekonomin var att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget, vilket kommer att sänka den högsta marginalskatten med tre procent efter den 1 januari 2025.
Sådana höga marginalskatter straffar hårt arbete och risktagande
Höga marginalskatter på arbetsinkomster är ett hinder för tillväxt och innovation eftersom de minskar drivkrafterna att arbeta, utbilda och anstränga sig. Den högsta marginalskatten uppgår år 2024 till cirka 56 procent, men om vi inkluderar arbetsgivaravgifter stiger den till över 66 procent. Detta innebär att över en miljon löntagare idag endast får behålla cirka en tredjedel av löneökningen. Sådana höga marginalskatter straffar hårt arbete och risktagande – i en tid när Sverige behöver fler arbetade timmar och fler entreprenörer..
Borgerliga politiker bör inte nöja sig med att sänka den högsta marginalskatten med ynka tre procentenheter. Att skatta bort cirka 2/3 av en löneökning är inte bara orättvist – det hämmar ekonomin i en tid då Sverige behöver en stark tillväxt för att bekämpa arbetslösheten och möta kommande utmaningar. Även om sänkningen av marginalskatten är välkommen, så är den fullständigt otillräcklig. Det räcker inte med små förändringar i skattesystemet för att få fart på tillväxten i Sverige, utan en platt skatt behöver införas för att verkligen frigöra arbetskraftens potential och skapa långsiktig tillväxt.
En platt skatt innebär att alla betalar samma skattesats på sin löneinkomst. Den statliga inkomstskatten avskaffas och endast kommunalskatt, som i genomsnitt ligger på cirka 32 procent, behöver betalas.
En platt skatt skulle leda till: :
- Fler arbetade timmar och större incitament till vidareutbildning: När människor får behålla en större del av sina inkomster ökar deras incitament att arbeta och utbilda sig. Detta leder till fler arbetade timmar, vilket stärker Sveriges tillväxt och genererar mer skatteintäkter till staten. Enligt nationalekonomisk forskning, bland annat från ESO, har högre marginalskatter en negativ effekt på arbetade timmar och investeringar i utbildning. I rapporten Skillnad på marginalen – en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning konstateras:
”Dessa höga skattenivåer riskerar onekligen att påverka folks beteende: t.ex. kan antalet arbetade timmar och investeringar i utbildning och vidareutveckling i karriären påverkas negativt.”
En lägre marginalskatt skulle därmed inte bara stimulera arbetsutbudet, utan också öka drivkrafterna att utbilda sig.
- Mindre skatteplanering: Ett enklare skattesystem minskar incitamenten för skatteflykt och komplexa skatteupplägg. I Sverige, där skatten på kapital är relativt låg jämfört med skatten på arbete, uppmuntras höginkomsttagare att omvandla sin arbetsinkomst till lågbeskattade kapitalinvesteringar, till exempel utdelningar i fåmansbolag. Med platt skatt blir problemet mycket mindre eftersom skillnaden mellan skatt på arbete och kapital blir obetydlig. Genom att avskaffa den statliga inkomstskatten blir skattesystemet därmed mer transparent och rättvist. Och alla resurser som idag läggs på avancerad skatteplanering kan användas för ett mer produktivt ändamål.
- Långsiktig tillväxt: Lägre skatter på arbete gör det lättare för Sverige att attrahera utländsk arbetskraft. De höga marginalskatterna gör Sverige till ett mindre attraktivt land att arbeta i. Idag kan utländska experter och forskare få skattelättnader, men det är krångligt och gäller endast för arbetstagare med mycket höga löner. En platt skatt skulle innebära att Sverige skulle bli ett mer attraktivt land för internationella experter att arbeta i, vilket skulle få positiva effekter på tillväxten och stärka Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden.
Kritiker menar att införandet av en platt skatt skulle bli för dyrt och försvaga statens förmåga att finansiera välfärden. Men forskningen visar att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten har en mycket hög självfinansieringsgrad, det vill säga intäktsbortfallet i statens budget skulle vara marginell. Nationalekonomen Jacob Lundberg har i rapporten Platt skatt för högre intäkter exempelvis visat att att reformen skulle vara helt självfinansierad och till och med generera mer skatteintäkter på sikt till följd av de positiva tillväxteffekter som uppstår.
Sverige behöver en ny borgerlig vision för skattepolitiken.
På kort sikt skulle införandet av en platt skatt innebära minskade skatteintäkter för staten. Men reformen skulle ändå kunna finansieras fullt ut genom minskade utgifter för de arbetstagare som gynnas mest av en platt skatt. Eftersom avkastningen på utbildning ökar vid införandet av en platt skatt kan reformen finansieras genom att studiebidragen vid högre studier avskaffas och ersätts med studielån. En annan källa till finansiering är att avskaffa de många ineffektiva selektiva företagsstöden från till exempel Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket. ROT – och RUT-avdragen skulle också kunna tas bort eftersom de inte längre behövs för att stimulera köp av dessa tjänster när arbetstagarna får behålla mer i plånboken efter skatt.
Sverige behöver en ny borgerlig vision för skattepolitiken. Att nöja sig med att avskaffa avtrappningen av jobbskatteavdraget är långt från tillräckligt. Vi måste våga tänka mycket större. Införandet av en platt skatt skulle vara en rättvis reform och samtidigt en långsiktig lösning på de strukturella problem som håller tillbaka Sveriges ekonomi.
I en tid av låg tillväxt och hög arbetslöshet är det mer angeläget än någonsin att genomföra djärva reformer. En platt skatt skulle göra Sverige till ett mer konkurrenskraftigt och rättvist samhälle, där hårt arbete och innovation belönas; ett samhälle där tillväxten ökar till förmån för alla.
Vi är i stort behov av en mer offensiv borgerlig linje för sänkta marginalskatter. Och dess slogan bör vara:
Platt skatt? Ja tack!
Erik Daunfeldt