Skip to content
Timothy Snyder. Fotograf: Jiří Zerzo/Hospodářské.
Omslag. Timothy Snyder "Om frihet".
Kultur | Bokrecension

Varför tror Timothy Snyder att Hitler gillade negativ frihet?

Historikern Timothy Snyders bok om frihet känns som hundratals ledartexter staplade på varandra. Margareta Barabash recenserar en bok som hade behövt mer argumentation och mindre skryt.

Timothy Snyder är historikern vars stridsskrift Om tyranni (2017) inspirerat anti-högerpopulistiska politiker och aktivister världen över. Yaleprofessorns rockstjärnestatus inom denna krets är omisskännlig: omslagsfliken på hans senaste verk Om frihet (Albert Bonniers förlag, 2025) pryds av en hyllning från självaste president Volodymyr Zelenskyj.

Boken i sig är ett försök att kartlägga frihetens principer och krav, så som Snyder ser dem och slå ett slag för det positiva frihetsbegreppet. Den ledande filosofin skulle i svensk kontext grovt kunna kodas som en form av progressiv storstads-socialdemokrati. Det råder ord och inga visor. Enligt Snyders definition av negativ frihet innebär den inget mer än den starkes rätt och avsaknad av tron på den besjälade kroppen. Var han härleder den synen från? Det framgår inte. Här kommer således en varning till klassiskt liberala läsare: Spänn fast er.

Någonstans efter den femte återgivningen av en tête-à-tête med Zelenskyj inser jag: Snyder är arrogant.

Motviljan ökar inför varje läspass. Någonstans efter den femte återgivningen av en tête-à-tête med Zelenskyj inser jag: Snyder är arrogant. Och det handlar inte bara om strösslandet av ödmjukheter i stil med ”min vän den store polske dissidenten”. Snyder gör sina personliga åsikter till den amerikanska erfarenheten, som i sin tur blir den universella erfarenheten. Det hjälper inte att han ständigt refererar till Ryssland, Ukraina och Nazityskland – allt börjar och slutar i barndomens Ohio.

Det är inte det att USA saknar problem. Snyders beskrivningar av strukturell rasism i land of the free är en påminnelse om att frihet och tolerans går hand i hand. Han har även rätt i att den bisarra tech bro-libertarianismen på senare år tagit en auktoritär vändning. Men ändå. Det skaver när det amerikanska fängelsesystemet sätts i relation till folkmordet i Bosnien. När Snyder i förbifarten hävdar att Förintelsen var ett uttryck för negativ frihet tvingas jag lägga ifrån mig boken en stund.

Prosan känns som hundratals ledartexter staplade på varandra.

Om frihet är dessutom undermålig rent hantverksmässigt. Frihetens fem separata former (suveränitet, oförutsägbarhet, rörlighet, faktualitet och solidaritet) förblir en uppdelning enbart i förordet. Därefter klipps den röda tråden och kapitlen går inte att skilja från varandra. Snyder blandar hejvilt historiska nedslag, personliga berättelser och citat av filosofer och frihetskämpar (oftast utan att dyka ner djupare i personens idévärld). Samma exempel dyker upp två, tre, sex gånger. Prosan känns som hundratals ledartexter staplade på varandra, i stället för ett enskilt verk. Det är beklagligt. Snyder är en global auktoritet. Det minsta han förtjänar är en vettig redaktör.

Om frihet fungerar som en översikt av den progressiva amerikanska rörelsens värdegrund. Inte minst för den som intresserar sig för idédebatten på andra sidan pölen och vill sätta sig in i den intellektuella Trump-oppositionens argument. Men inte mycket mer än så. Den som på allvar vill fördjupa sig i frihetsbegreppet bör läsa något annat.

Margareta Barabash

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!

SAKPROSA

Timothy Snyder
Om frihet
Översättare: Margareta Eklöf
Albert Bonniers förlag
380 s.

 

David Baddiel: ”Judarna är ett hack i det binära systemet”

2000-talets böcker som får oss att förstå världen