Få mänskliga erfarenheter är sådant politiskt-filosofiskt sprängstoff som graviditet. Trots det är havandeskapet som filosofiskt fenomen nästan helt frånvarande i samhällsdebatten. Liberalismen sätter individens frihet främst. Men vad innebär det när individen har en annan individ i sin mage? Vems frihet ska sättas främst, och hur? Mattilda Molander möter Jonna Bornemark i en intervju om liberalismens utmaning.
På en brygga vid en sjö i Dalarna sitter filosofen Jonna Bornemark som skrivit boken Jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser och reflekterar över just detta.
– Man måste vara medveten om var en viss ideologi kommer ifrån. Var den har sina styrkor och vilka erfarenheter som den har hämtat sina impulser ifrån. Liberalismen är stark i frågor om individens självständighet, medan den filosofi som växer fram ur graviditetserfarenheten handlar mer om hur vi är sammanbundna, och att det är en chimär att vi är helt autonoma och oberoende av varandra.
”Att vi ska ha samma rättigheter och skyldigheter, ”frihet, jämlikhet, broderskap”, är starka ideal som sitter hårt i oss – och särskilt har präglat liberalismen. Men detta synsätt slår tillbaka på de relationer som de facto är asymmetriska”
Redan från början står det klart att det inte främst är liberalismen som bidragit till utvecklingen av graviditetens filosofi.
– Att vi ska ha samma rättigheter och skyldigheter, ”frihet, jämlikhet, broderskap”, är starka ideal som sitter hårt i oss – och särskilt har präglat liberalismen. Men detta synsätt slår tillbaka på de relationer som de facto är asymmetriska. Just graviditeten och livet med spädbarn; det är så uppenbart att det inte är en symmetrisk relation.
Enligt Bornemark är skillnaden mellan symmetriska och asymmetriska relationer grundläggande för att förstå graviditeten på ett filosofiskt plan.
– När jag tar hand om mina barn, och till exempel ser till att de får mat, så är det en asymmetrisk relation. Men det är en asymmetrisk relation som är stärkande och skapar förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas.
”Människor har en tendens att snöa in på ett värde, på bekostnad av andra värden”
Alternativet, att se relationen med barnen som en symmetrisk relation där mamma och treåringen ska ta samma ansvar och ha samma rätt att bestämma, hade fått katastrofala konsekvenser för barnet. Trots det menar Bornemark att många liberaler förväxlar idealet om symmetriska relationer med jämlikhet, att de ser asymmetriska relationer som något som ska bekämpas eller som ett steg på vägen mot symmetriska relationer.
– Från att mer asymmetriska relationer var normen har vi gått till att sträva väldigt starkt mot symmetriska relationer. Men vi kanske har överdrivit symmetrin och idealet kring symmetri. Människor har en tendens att snöa in på ett värde, på bekostnad av andra värden.
Det är enligt Bornemark också en anledning till att graviditeten som erfarenhet är så frånvarande i den politiska och filosofiska diskussionen. För att frigöra kvinnan som person var man tvungen att utelämna graviditetserfarenheten.
– Det är en jättestor frigörelse att som kvinna få vara en självständig individ som tar sina egna beslut och inte någons åker att så och skörda söner i. Att ha sitt värde som människa, inte som en behållare för barn.
Bornemark konstaterar att kampen för att kvinnor ska få vara självständiga individer har gjort det svårt att diskutera den kvinnliga erfarenheten av att vara något annat.
– Det är ett känsligt område för oss kvinnor. Men samtidigt är det också någonting som blir förljuget om vi låtsas som att vi inte blir gravida. Att tala om en erfarenhet, som graviditet, är i sig inte farligt. Det farliga är ifall det blir den enda erfarenheten som lyfts fram – om den tar över allt vad det innebär att vara kvinna. Men om vi ska förstå vad det innebär att vara människa så kan inte en så extremt vanlig och central erfarenhet i livet vara farlig att undersöka.
”För fostret är jag inte en individ utan ett landskap. Det viktiga för hen är inte min självständighet”
Bornemark beskriver att kvinnan under graviditeten, förutom att vara en egen individ, också blir ett slags landskap där fostret lever.
– För fostret är jag inte en individ utan ett landskap. Det viktiga för hen är inte min självständighet. Den asymmetriska relationen till ett barn börjar med att jag inte tar bort fostret utan låter det växa i mig, att jag låter det finnas.
Att samtidigt både vara en egen individ och ett landskap för fostret att leva i, öppnar upp för ett nytt, och svårare, sätt att se på jagets gränser.
– Just graviditeten är så tydlig, för det är jag, och inte min partner, som är gravid. Ibland säger man numera att det är ”vi” som är gravida, men det är ju en lögn. Det är så uppenbart att det är min kropp som är gravid.
Samtidigt som graviditeten så tydligt utspelar sig i en kropp, snarare än en annan, menar Bornemark att det är svårt att besvara frågan om man är en eller två personer när man är gravid:
– När är vi en? När är vi två? Det är så uppenbart att vi är djupt involverade i varandras kroppar, att det är ett kroppsligt system och att det inte funkar med ord som du och jag.
”När det är någon som börjar sparka på urinblåsan blir det väldigt tydligt att foten och urinblåsan tillhör två olika personer”
För att kunna prata om den här delade kroppsligheten ansåg sig Bornemark tvungen att uppfinna ett nytt ord, för ett kroppsligt system som inkluderar två personer: ”dugaj”. Glidningen mellan du och jag som ordet öppnar upp för var inte en slump.
– Samtidigt som man är ett gemensamt kroppssystem är det väldigt tydligt att man är två levande varelser. När det är någon som börjar sparka på urinblåsan blir det väldigt tydligt att foten och urinblåsan tillhör två olika personer.
– I början av graviditeten finns bara ett jag. Allra tidigast vet man ju inte ens om att det är någon där inne. Den gravida kommer från en jag-position, det är jag som exempelvis mår illa. Men allt eftersom graviditeten fortskrider går man mer och mer in i erfarenheten av att vara ett landskap, ett dugaj.
Med en delad kroppslighet kommer frågan om aborträtten. Går det att se på den gravida kvinnan som ett landskap och ändå vara för abort? Bornemark är medveten om att hon är inne på känslig mark, att många undviker att diskutera den här typen av frågor av rädsla för att öka abortmotståndet. Men enligt henne går det utmärkt att vara 100 procent för aborträtten och ändå erkänna de etiska svårigheterna och knepiga gränsdragningarna.
– Barn behöver vara välkomna för att må bra. Det måste göras plats för dem både kroppsligt och socialt. Och om abort är förbjudet betyder det att någon annan yttre, ett du i ordets avskurna bemärkelse, skulle få mer makt över min kropp än jag.
Bornemark konstaterar att graviditeten innehåller en stark erfarenhet av att både vara del av, och att vara separerade individer.
– Vi kommer ur en annan kropp och lever i varandras materia, ändå finns det ett avstånd. Som gravid kan jag lägga min hand på min mage och då blir det ett möte mellan min hand och varelsen i min mage.
Den separationen och det mötet är enligt Bornemark grunden för alla relationer.
– Om man förlänger graviditetserfarenheten och ser världen som den här självformande materien som hela tiden föder det nya så är vi alla del av samma materia som kan separera oss från varandra och därifrån skapa relationer. Grunden är att vi hör ihop och sedan kan vi mötas. Här tänker jag att liberalismen ibland har varit del av en kulturtradition som har vant oss av med att förstå vad det innebär att vara en del av något. Man har vunnit mer på att betona den andra sidan av relationen: separationen.
Eftersom vårt ordförråd inte är anpassat efter att beskriva den gravida erfarenheten på ett filosofiskt plan så blir erfarenheten tyst
Det är därför svårt att hitta ord för den här typen av erfarenheter, menar Bornemark. Enligt henne har graviditeten i århundraden inte varit en del av vår intellektuella idéutveckling, utan bara diskuterats som “antingen ett mystiskt eller ett medicinskt fenomen”. Eftersom vårt ordförråd inte är anpassat efter att beskriva den gravida erfarenheten på ett filosofiskt plan så blir erfarenheten tyst.
Bornemark anser att graviditetserfarenheten måste undersökas närmare och diskuteras i relation till andra djupt mänskliga och existentiella erfarenheter som inte bara kvinnor kan uppleva. Den måste befrias från sin isolering som ett unikt kvinnligt fenomen för att kunna påverka vår gemensamma idéutveckling.
Enligt Bornemark är graviditetserfarenheten även viktig politiskt. Bornemark har funderat mycket på varför klimat- och miljöfrågor är viktigare för kvinnor än för män, och hon tror att det till viss del beror på att graviditetserfarenheten är en del av den kvinnliga kulturen.
– Jag säger verkligen inte att erfarenheten av graviditet skulle vara raka vägen till miljöengagemang. Någon sådan koppling tror jag inte finns. Men den kvinnliga kulturen – som inte nödvändigtvis återfinns hos en kvinnlig individ – har påverkats av erfarenheter av graviditet, födelse och att vara nära små barn. Det gör att det finns en grundläggande förståelse av att vara en del av som har sorterats bort i den traditionellt manliga kulturen.
Bornemark har noterat att det politiska könsgapet ökar i Sverige, trots att vi blir allt mer jämställda. Hon funderar på hur man kan förklara det utan att bli essentialistisk.
– Jag tror att det beror på att män och kvinnor som grupper har olika erfarenheter, olika relationer till sin egen kropp som landskap och natur. Och därmed i förlängningen till naturen som sådan. Kvinnliga erfarenheter gör det så uppenbart att vi sitter ihop. Jag kan inte komma ifrån att tro att det påverkar.
För att förstå vår värld och vår samtid behöver vi också förstå graviditeten på ett existentiellt plan, menar Bornemark. Det är en livserfarenhet som är alltför central för att utelämnas eller ignoreras.
– Graviditet är politiskt på det sätt som alla existentiella frågor är politiska. De säger oss någonting om vad som är viktigt och vilka perspektiv som behövs.
Matilda Molander är chefredaktör för Liberal Debatt
matilda.molander@liberaldebatt.se
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!