En grupp sjungande mammor har genom kreativa klimatmanifestationer blivit en rörelse som väcker starka känslor. Statsministern har kallat Rebellmammorna för ett säkerhetshot. Jorunn Fagerström från internettidningen Klimatgranskaren har intervjuat dem.
Kristin Sott, rebellmamma och sjuksköterska, beskriver kopplingen mellan moderskap och klimataktivism så här:
– Namnet handlar inte om biologiskt moderskap utan om ett mindset – att som tidigare generation ta ansvar för att nästa generation ska ha det bra.
Tillsammans med tusentals andra rebellmammor stickade hon i våras en drygt 4,2 kilometer lång röd halsduk. Den 21 april lindades Sveriges riksdag in i halsduken, och omringades av 1 500 rebellmammor. Datumet var ingen slump; 21 april var Sveriges Overshoot Day, den dag då Sverige förbrukat hela årets budget av förnybara resurser. Halsduken symboliserade gränsen som Rebellmammorna vill dra för klimatet.
Men vilka är de? Rebellmammorna består till största delen av just mammor, men vem som helst som delar rörelsens värderingar är välkommen att vara med. De har motsvarigheter i 18 länder inom nätverket Mothers’ Rebellion. Gruppen är en del av den större klimatrörelsen Extinction Rebellion, eller XR.
Oftast anordnar gruppen så kallade mammacirklar, där rebellmammor sitter i ring
XR använder civil olydnad för att uppmärksamma klimatfrågan och kräva klimatomställning. Rörelsen har tre grundläggande krav: Först och främst ska regeringen proklamera klimatnödläge och omedelbart agera. I detta ingår att rättsligt bindande beslut för att nå nettonollutsläpp 2025 ska fattas. XR kräver vidare att förlusten av arter bromsas. Det sista kravet är att regeringen inrättar och vägleds av ett medborgarråd för klimaträttvisa.
Mestadels genomför XR så kallade sittstrejker där aktivister tar plats i det offentliga rummet och vägrar att flytta på sig. Alla manifestationer bygger på icke-våld. Ändå ses XR, inklusive Rebellmammorna, ofta som hotfulla. I våras avskedades en tjänsteman från Energimyndigheten på grund av sin aktivism i Rebellmammorna. Under en frågestund med Ulf Kristersson i riksdagen sjöng två rebellmammor en sång, vilket av statsministern beskrevs som att de hade försökt att ”sabotera de demokratiska processerna i Sverige”.
Det är svårt att få ihop den beskrivningen med de manifestationer som Rebellmammorna berättar om: Oftast anordnar gruppen så kallade mammacirklar, där rebellmammor sitter i ring för att sjunga och tända ljus. Kristin Scott tycker inte heller att kopplingen till XR är problematisk.
– Det är klart att många aktivister och unga människor är mer otåliga och arga, och det ska de vara. Jag tänker att det inte är någon fara så länge man inte skadar andra eller till exempel ovärderlig konst. Men att vara i vägen, att ta upp rum, det har jag inga problem med.
Samtidigt ser hon att just Rebellmammorna kan ha en nyckelroll inom XR genom att nyansera bilden av aktivister.
– Vi är mammor, liksom. Vi är lite äldre, vi är lite lugnare. Då kan vi stå för den delen av rörelsen.
Ett problem som Kristin Sott har upplevt är det mediala ointresset för aktivismen. Detta blev tydligt i samband med halsduksmanifestationen den 21:a april. Uppslutningen var enorm och på talarlistan stod bland annat Greta Thunberg.
Kristin Sott blev därför besviken när hennes familj hemma i tv-sofforna knappt såg något av manifestationen. Hon mejlade SVT och blev chockad över svaret hon fick: ”Huvudregeln för SVT Nyheter är att vi inte rapporterar om demonstrationer och manifestationer.” I stället är det andra faktorer som kan ge uppmärksamhet i SVT Nyheter: ”Det är först när en demonstration får påverkan på människors vardag, exempelvis om det begås brott i samband med den eller om den tvingar trafiken att stå stilla, som den blir relevant ur ett nyhetsperspektiv.”.
– Det måste ju förekomma väldigt mycket aktivism som vi inte får reda på, säger Kristin Sott.
I likhet med många andra inom Rebellmammorna har Kristin en hel del annat som pågår i livet. Hon har sina barn, arbetar som sjuksköterska och när vi pratar är hon på väg till semestervilan. Regelbundna fysiska möten har inte känts görbart. Kristin menar dock att detta inte utgör något hinder för att engagera sig. Hon är aktiv online och är på plats när manifestationerna väl genomförs.
– Det är inte så svårt att vara med. Bara att komma och sitta med på manifestationer tar några timmar ur ens liv några gånger om året. Om man känner sig ensam och frustrerad så ger det en så mycket att komma dit och möta alla de här människorna som tänker på samma sätt.
Rebellmammorna är en ung rörelse; första manifestationen ägde rum i augusti 2022. Karin Sandén, psykiatriker från Stockholm, var med på rörelsens första manifestation i Stockholm.
– Det var en så otroligt kraftfull känslomässig upplevelse, berättar Karin. Jag hade svårt att föreställa mig att det skulle vara så mäktigt.
Den drivkraften som man har som förälder är ju väldigt stark och djup
Rebellmammornas manifestationer utmärker sig genom just den känslomässiga laddningen. Kreativitet, musik och konst har nyckelroller.
– Den drivkraften som man har som förälder är ju väldigt stark och djup, och det tror jag har påverkat rörelsen. Utgångspunkten är att vi vill kommunicera med känslor. Att vara med när det är svårt är en del av föräldrarollen.
Karin Sandén uppskattar att Rebellmammorna präglas av lekfullhet och tolerans.
– Jag tror att många är engagerade på väldigt olika sätt. Alla roller är lika viktiga. En del har ett yrke med någon typ av specialkunskap som passar bra in. Någon kanske är bra på att skriva och skriver insändare, någon är kanske skicklig med konstnärlig utformning.
Även om stora tidningar inte alltid skriver om Rebellmammornas aktioner tycker Karin att rörelsen har lyckats etablera ett namn som folk känner till.
– Det kan vara en artikel om något annat, och så står det att ”Rebellmammorna tycker si eller så”.
Liksom Kristin Sott upplever Karin Sandén att aktivismen har gett henne mycket på ett personligt plan. Hon betonar att trots den stora oron är Rebellmammorna en väldigt positiv rörelse.
– De som engagerar sig är obotliga optimister, påpekar hon. Vi inser att vi har jättestora problem men vi kör på ändå. Det är väldigt, väldigt roliga människor att umgås med.
Jorunn Fagerström
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!