Skip to content
Brittiska HMS Victorious, försedd med kärnvapenmissil. Del av Storbritanniens politik för avskräckning. Foto: Brittiska försvarsministeriet, OGL 1.0.
Brittiska HMS Victorious, försedd med kärnvapenmissil. Del av Storbritanniens politik för avskräckning. Foto: Brittiska försvarsministeriet, OGL 1.0.
Debatt | Försvarspolitik

Europas frihet bygger på kärnvapen – nu är det dags att rusta upp

Trumps seger väcker oro för Nato:s framtid. Om USA drar sig tillbaka uppstår en obalans i kärnvapenförmåga mellan resterande Natomedlemmar och Ryssland. Det är dags för Europas demokratier att rusta upp en egen kärnvapenarsenal, skriver den liberale debattören Isac Riddarsparre.

Det är amerikanska kärnvapen som hindrar Ryssland från att angripa och isolera Natoländer på samma sätt som man gör i Ukraina. Tyvärr är den nyvalda amerikanska presidenten Natoskeptiker, och frågan är i vilken utsträckning Europa kan lita på amerikansk avskräckning framöver. Det behövs alltså en europeisk kärnvapenlösning som frigör sig från vad väljare i Wisconsin tycker var fjärde år.

När dammet lagt sig efter andra världskriget hade Sovjetunionen ett övertag i konventionella stridskrafter i Europa. För att avskräcka angrepp valde USA att kraftigt investera i en kärnvapenarsenal, under doktrinen massive retaliation: minsta attack mot väst skulle bemötas av förödande vedergällning. 

Om Nato ska bibehålla en avskräckande effekt i USA:s frånvaro behövs alltså en massiv kärnvapenupprustning, snarast.

Storbritannien och Frankrike utvecklade senare egna kärnvapen, men det var alltid USA:s arsenal som hade den huvudsakliga avskräckande effekten, precis som idag. De franska och brittiska stridsspetsarna har aldrig varit fler än ett hundratal, medan USA och Ryssland trots nedrustningar fortfarande förfogar över tusentals

Om Nato ska bibehålla en avskräckande effekt i USA:s frånvaro behövs alltså en massiv kärnvapenupprustning, snarast.

Förslag som diskuterats i upptakten till amerikanska valet inkluderar en ”Eurobomb”, där EU:s medlemsstater gemensamt utvecklar en kärnvapenarsenal. Tyvärr utgör ryssvänliga regeringar, såsom Ungerns, ett hinder. 

Mer realistiskt är kanske att intresserade Natoländer går samman för att finansiera en utbyggnad och utspridning av den franska eller brittiska arsenalen. Sverige borde delta i ett sådant program, om frågan kommer upp. Nackdelen med den här nationella strategin är att Natoskeptiker kan komma till makten även i europeiska länder och vägra dela med sig av sina kärnvapen. 

Putin skulle inte tveka att använda sina egna kärnvapen, om vedergällningens hot inte fanns. 

En europeisk kärnvapenutbyggnad kommer möta motstånd även från välvilliga aktörer: atombomber är omänskliga vapen. Och ändå vilar våra fri- och rättigheter på att tusentals stridsspetsar står redo att möta ett ryskt angrepp. Putin skulle inte tveka att använda sina egna kärnvapen, om vedergällningens hot inte fanns. 

USA:s alltmer isolationistiska riktning gagnar Ryssland och utgör ett existentiellt hot mot Europas liberala demokratier, som förlitat sig på den amerikanska arsenalen för att slippa besvärliga politiska frågor på hemmaplan.

Men vi som vill försvara den liberala demokratin måste inse att dess överlevnad ytterst vilar på förmågan att ödelägga frihetens fiender.

Isac Riddarsparre

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!

Dags för lillasyster Sverige att växa upp och ta ledartröjan i försvarssamarbetet

Alla vapen vi kan avvara och sedan några fler