Presidentvalet i Rumänien har tagit många oväntade vändningar. I centrum för kontroverserna: TikTok. Forskaren Valentina Pavel förklarar vad som står på spel och hur det rumänska valet har satt EU-lagstiftning på prov.
”Vi kommer att få vår president från TikTok i år”, säger George Simion på TikTok, partiledare för populistpartiet Alliansen för rumänsk enhet (AUR). Han kom på fjärde plats i presidentvalet häromveckan: efter den oberoende nationalisten Călin Georgescu, center-höger-kandidaten Elena Lasconi (från Unionen Rädda Rumänien, USR) och den nuvarande premiärministern Marcel Ciolacu från socialdemokratiska PSD.
I mainstream-media brydde man sig inte mycket om Călin Georgescu, i synnerhet som han bara någon vecka innan valet låg på 5–6 procent i opinionsmätningarna. Kort före valet var han med i några intervjuer i alternativmedia, och fokuserade på TikTok som sin primära kommunikationskanal.
Fyra dagar före valet låg han på mellan 8–10 procent i opinionsmätningarna, innan han vann den första rundan i presidentvalet med över 22 procent av rösterna.
Fyra dagar före valet låg han på mellan 8–10 procent i opinionsmätningarna, innan han vann den första rundan i presidentvalet med över 22 procent av rösterna. Inför valet hade han deklarerat att han inte hade någon finansiering alls för kampanjen, att hans team helt drevs på volontärbasis och att han inte hade något partihögvarter.
Hur är detta möjligt?
Det är en fråga som alla nu ställer sig. Journalister, statsvetare, politiska analytiker och sociala medie-experter försöker förstå och förklara vad som hände.
TikTok är en av de mest välanvända sociala medie-plattformarna i Rumänien, jämte Facebook och Youtube. De 9 miljoner TikTok-användarna i Rumänien innebär att mer än hälften av befolkningen ett konto. Detta verkar ha varit en bra grogrund för Georgescus kampanj, som plötsligt började synas blott några veckor före valet.
Detta är dock inte hela berättelsen. En del nyhetsrapportering visar en mer komplex bild, där Georgescu successivt byggt upp sin väljarbas år för år, genom att fysiskt möta olika väljargrupper som känt sig förbisedda av den politiska majoriteten, i stället för att bara använda digitala kanaler såsom många tror. För några år sedan föreslogs han som premiärminister vid flera tillfällen, i samband med regeringskriser, men antogs ha föreslagit sig själv och ingen tog det riktigt på allvar.
Icke desto mindre spelade hans digitala närvaro en viktig roll. Jämte hans ”officiella” konto med 466 000 följare och 5,2 miljoner likes, i skrivande stund, finns det många olika mer eller mindre ”officiella” konton och populära hashtaggar som lyfter fram Georgescu, liksom en lång rad konton som använder hans namn, profilbild eller stödjer honom enligt bion.
Enligt den rumänska tankesmedjan Expert Forum bör man förstå hans plötsliga popularitet som ett resultat av 1) ett koordinerat nätverk av konton som direkt lyfte fram kandidaten och 2) en grupp influerare som indirekt lyfte fram kandidaten utan att på något sätt markera sitt innehåll som betalda annonser.
Ett sådant exempel är hashtagen #echilibrușiverticalitate (#jämviktochvertikalitet) där influerare fick betalt för att göra inlägg där språk och idéer liknande Georgescus åsikter men utan att hänvisa till honom. Det var som redan färdigställda manus. Influerarna ombads att inte markera inläggen som reklam eller politiskt innehåll. Efter valet har vissa influerare ångrat sig, och menar att de har förts bakom ljuset samt att de kommer att rösta annorlunda i andra omgången.
Som Expert Forum lyfter fram i sitt policypapper markerades inte något av det här innehållet som politiskt innehåll, vilket bryter mot TikToks policyer om politisk reklam och vilseledande tillvägagångssätt. Även om plattformen förklarat att man inte lagt märke till någon misstänkt aktivitet under presidentvalet finns det flera öppna frågor om det ’bot-liknande’ beteendet hos dussintals konton som stödjer Georgescu eller attackerar hans rivaler. Det gäller även hur pass lagenlig Georgescus deklaration om kampanjkostnader är, och vem som kan tänkas stödja honom från Rumänien och utomlands.
Även om Călin Georgescus Tiktokkampanj spelade en viktig roll i hans plötsliga boost är den grundläggande orsaken till hans popularitet socioekonomiska faktorer som man inte kan bortse från: folk har vänt sig mot etablissemanget och de traditionella vänster- och högerpartierna PSD och Nationalliberala partiet PNL, som ses som korrupta och anses agera i egenintresse.
Rumänien har EU:s högsta inflation just nu och lägst ekonomisk standard.
Dessa politiska partier har under de tre senaste åren styrt i en stark, men impopulär, koalition. Under dessa år har regeringen inte hanterat viktiga ekonomiska frågor: Rumänien har EU:s högsta inflation just nu och lägst ekonomisk standard. Det finns en stor diskrepans mellan den politiska klassen och den majoritet av rumäner som möter en hård ekonomisk verklighet, fortfarande hårt påverkad av covid-19 och konflikten vid landsgränsen, efter den ryska invasionen av Ukraina.
Vem är Călin Georgescu?
Călin Georgescu kandiderar som oberoende kandidat till Rumäniens president och föreslår radikala förändringar av det rumänska samhället och den rumänska ekonomin. Han vill se en återgång till traditionella värderingar och lägger stor vikt vid nationell suveränitet. Hans plattform avfärdar vad han kallar den ’teknoglobalistiska matrisen’, ett system som han hävdar kontrolleras av en internationell elit som vill underminera Rumäniens suveränitet.
Georgescu är kritisk till EU och Nato, anser att Nato är den ’svagaste alliansen i världen’ och menar att Natos försvar mot ballistiska robotar i Rumänien är en ’diplomatisk skam’. Han vill i stället se en ’strategi för fred’ och anser att Rumänien måste vara redo att förhandla med alla stater, hur de än styrs, bara rumänska intresset kommer först.
Han uttrycker öppet stöd för Putins ledarskap och kärlek till sitt land, och har kontroversiellt nog hyllat Rumäniens fascistledare från 1900-talets början (vilket enligt rumänsk lag är olagligt). Dessa uttalanden ledde till att den allmänna åklagaren inledde en förundersökning.
Hans tal är fyllda av nostalgi för ett för-industriellt Rumänien och han verkar ha en skeptisk syn på både teknologisk utveckling och modernitet.
Ekonomiskt vill han se vad han kallar ’självständighets-distributism’: en återgång till ekonomiskt självhushåll och småskalig produktion. Hans tal är fyllda av nostalgi för ett för-industriellt Rumänien och han verkar ha en skeptisk syn på både teknologisk utveckling och modernitet.
Han bygger sin politik på ortodox kristen lära och värderingar (såsom försvar av den traditionella familjen och kejsarsnitt som en ’tragedi eftersom den gudomliga tråden är bruten’), och oroar sig över social inkludering och individuella friheter.
Hotad demokratisk integritet
Det är mycket vi inte vet om TikTok-fenomenet, men politiska analytiker och kommentatorer anser att det är ett misslyckande av alla som bär ansvar för den demokratiska processens integritet: nationella myndigheter, politiska partier, EU-kommissionen och de sociala medie-plattformarna. Detta inkluderar officiella institutioner som har överskridit sina kompetenser, till exempel digitaliseringsministern som har självmant börjat föra diskussioner med stora plattformar, utan någon motivering.
De ansvariga nationella myndigheterna har inte publicerat någon undersökning eller flaggat någon ovanlig aktivitet inför valet. Premiärministern, som också kandiderade till president, verkar ha varit ovetandes och sade några dagar efter den första omgången att han ’inte hade fått någon information om Călin Georgescus snabbt ökande popularitet och extrema åsikter’.
Myndigheterna har inte heller uttryckt någon oro och ingen har nämnt rättsakten för digitala tjänster (DSA), en EU-förordning som har strikta regler för onlineplattformar såsom sociala nätverk, sökmotorer och plattformar för att dela innehåll, och då i synnerhet när det kommer till deras ansvar under valprocesser.
Tillsynen av DSA utmanas
Två dagar efter valresultatet publicerade den ansvariga myndigheten för digitala tjänster, ANCOM, ett pressmeddelande där man påminde om ansvaren under DSA och nämnde att man har varit i ’ständig kontakt’ med EU-kommissionen där man berättat om situationen i Rumänien.
Samma pressrelease nämner att AEP, valmyndigheten, informerade Tiktok om olagligt innehåll och krävde att plattformen skulle vidta åtgärder, utan att det skedde. Det är oklart om detta var specifikt utifrån Georgescus kampanj. I september nämner exempelvis Tiktoks rapport om hemliga påverkansoperationer att man har stört ett ’nätverk som verkar från Rumänien och som har riktat in sig på en rumänsk målgrupp som skapar falska konton för att sprida misinformation och narrativ som är kritiska mot den nuvarande rumänska regeringen’.
EU-kommissionen har inte gjort några uttalanden om tidigare diskussioner med de nationella myndigheterna eller med representanter från de väldigt stora onlineplattformarna (VLOPs) om deras skyldigheter under DSA inför det rumänska presidentvalet. Efter alltmer tryck verkar EU-kommissionen ha skiftat från vaga uttalanden om att ’noggrant följa utvecklingen’ till att anordna ett möte med rumänska myndigheter och representanter för plattformarna.
Med DSA fick EU-kommissionen behörighet som tillsynsmyndighet för mycket stora onlineplattformar och sökmotorer, med ensamt ansvar för att övervaka och genomdriva skyldigheter relaterade till systemiska risker såsom integritet i valprocesser. I april i år utfärdade EU-kommissionen också mer detaljerad vägledning för VLOPs om hur man ska minska riskerna under valprocesser.
Det är oklart hur EU-kommissionen har utfört sina skyldigheter som lagstiftare och hur, i enlighet med sina egna riktlinjer, man har verkat för att plattformar som TikTok ska:
- implementera mitigeringsåtgärder och förstärka sina interna processer inför nationella val
- se över och justera system för plattformsrekommendationer
- innehållsmärkning och modereringspraxis
- övervaka influerares stödförklaringar
- bevara plattformens integritet genom att förhindra inautentiska konton, botnät eller bedräglig användning
Civilsamhällesorganisationer var bland de första att reagera efter valresultatet, där bland annat föreningen för teknologi och internet, ApTI Romania, skickade ett öppet brev till EU-kommissionen och ANCOM där man uppmanade till en snabb reaktion på DSA:s regler och en undersökning av vilka konkreta åtgärder som VLOPs vidtagit för att minska riskerna i samband med valet i Rumänien.
Det nationella audiovisuella rådet CNA skickade ett liknande brev till EU-kommissionen för att undersöka vilken roll som TikTok har spelat i presidentvalet.
ANCOM:s vicepresident bad inledningsvis, i egen person, om ett tillfälligt förbud av plattformen, tills att parlaments- och presidentvalen är över. Men sen förtydligade han att det var överdrivet och att ANCOM inte kan och inte kommer att förbjuda TikTok, eftersom det vore ett brott mot bestämmelserna om censur i den rumänska konstitutionen.
Fler reaktioner följde från två andra presidentkandidater som efterfrågade konstitutionsdomstolen att ogiltigförklara resultaten, och presidenten sammankallade säkerhetsrådet för att diskutera möjlig utländsk inblandning i det rumänska valet.
TikTok förnekar inblandning eller misstänkt aktivitet
TikToks talesperson förnekade all misstänkt aktivitet och sade att sådana påståenden är ’högst spekulativa’ och att alla politiska partier har en onlinenärvaro på plattformen.
Även om inget har tillkännagivits om hur TikTok har implementerat EU-kommissionens DSA-riktlinjer inför det rumänska valet har plattformen ’proaktivt samarbetat’ med den rumänska valmyndigheten för att skapa ett dedikerat resurscenter i appen med tillförlitlig information.
Enligt TikToks transparensrapport finns det 95 innehållsmoderatorer med rumänska som modersmål, men ingen information om någon av dem är baserade i Rumänien, och utan någon indikation om plattformen har ökat antalet innehållsmoderatorer inför valet. Det är en åtgärd som TikTok hade kunnat ta för att stärka de interna processerna i enlighet med EU-kommissionens riktlinjer.
Plattformen har på samma sätt inte nämnt några problem runt märkning av politiskt innehåll, övervakning av deklarationer från influerare som en del av kontrollen mot vilseledande eller falsk aktivitet, trots anklagelser från ANCOM:s vice ordförande om att tusentals konton har stöttat Călin Georgescu på TikTok med utländskt ekonomiskt stöd.
Med parlamentsvalet och den andra omgången av presidentvalet som närmar sig med stormsteg behöver dessa omständigheter förklaras, tydligt och transparent.
Ökad offentlig granskning behövs
Vi är fortfarande mitt uppe i valprocessen. Därför är det absolut nödvändigt för nationella myndigheter, EU-kommissionen och TikTok att samarbeta nära för att utreda vad som har hänt. Med parlamentsvalet och den andra omgången av presidentvalet som närmar sig med stormsteg behöver dessa omständigheter förklaras, tydligt och transparent. Viktiga regler som DSA, som syftar till att upprätthålla demokratiska processer, får inte urvattnas genom att peka finger och undvika ansvar.
Tillgång till plattformsdata genom artikel 40 av DSA är en nödvändig mekanism för transparens och ansvarsskyldighet för att låta forskare att göra oberoende granskningar. Mekanismen kan användas för att utreda potentiella manipulativa metoder som använts på TikTok och plattformen bör vara öppen för att arbeta med forskare för att åtgärda luckor och potentiella överträdelser av företagspolicyer.
Liknande mönster i Kroatien?
Nästa östeuropeiska land som går till val är Kroatien, där första omgången i presidentvalet är 29 november. Rädslorna för en växande pro-rysk front efter de ifrågasatta valen i Moldavien, Georgien och nu Rumänien finns det nu en känsla av en större trend av potentiell utländskt inflytande i forna östblocket.
Detta tycks också bekräftas av en pressrelease från rumänska säkerhetsrådet, enligt vilken Rumänien och andra stater i Natos östra flank, i den rådande säkerhetspolitiska kontexten och i synnerhet i samband med valet, har blivit en prioritet för fientliga aktiviteter från statliga och utomstatliga aktörer, i synnerhet Ryssland, som har ett ökande intresse i att påverka dagordningen i Rumänien.
Efter parlamentsvalet i april i år fick Kroatien en högerlutande majoritet som saknar tidigare motsvarighet och i likhet med Rumänien skickade Kroatien en större grupp högerparlamentariker till Europaparlamentet efter EP-valet i juni. När 25 procent av kroaterna har konton på TikTok (över en miljon användare i ett land med 4 miljoner invånare) kan det rumänska valet vara en varningsklocka för det kommande valet.
Valentina Pavel
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!