Därför fick Trump honom att lämna USA

Överdriven alarmism eller en välgrundad, dyster prognos? Tobias Samuelsson läser Martin Gelins avskedsbrev till USA och sörjer en viktig källa till kunskap för att förstå det stora landet i väst.

Inför presidentvalet 2016 rapporterade tidningar om att kändisar som Miley Cyrus, Lena Dunham, Barbra Streisand, Cher, Samuel L Jackson, Jon Stewart samt svensken Joel Kinnaman övervägde att lämna USA om Donald Trump blev vald till president. 

Mig veterligen valde få av dessa att sätta sitt hot i verket. En av dem som dock har fått nog av utvecklingen i USA är Martin Gelin, författare och mångårig USA-korrespondent. 

Gelin har bott och arbetat i USA i 23 år. Han har under åren regelbundet medverkat i Dagens Nyheter och har skrivit flera läsvärda böcker med fokus på USA och amerikansk politik. Särskilt intressanta är, enligt mig, böckerna Den amerikanska högern (Natur & Kultur, 2012) och Den vita stormen – rasismens historia och USA:s fall (Natur & Kultur, 2022). Båda ger bakgrund till de politiska förskjutningar som blivit allt tydligare de senaste åren, där stora delar av den amerikanska högern blivit alltmer extrem.

Det är för övrigt bland annat på grund av denna utveckling Gelin nu väljer att lämna landet med sin familj. I sitt senaste alster, I morgon är jag långt härifrån. Ett avskedsbrev till USA (Natur & Kultur, 2024) delger han varför familjen lämnar, men också varför han flyttade till USA från första början, och inte minst vad han älskar med landet, såväl platser som personer. 

Gelin tar med oss till Stillahavskusten i delstaten Washington, vi färdas med honom till olika små och stora städer i Texas, som Austin, Houston och Lubbock, och så självklart till New York där Gelin bott längre än någon annanstans i världen. 

Boken är välskriven och medryckande, och genom Gelins måleriska beskrivningar ges jag som läsare ofta en känsla av att vara med Gelin på de platser han beskriver. I boken får vi också på olika sätt möta amerikanska kulturpersonligheter som Aretha Franklin, George Strait, Fran Lebowitz, Don DeLillo och Vivian Gornick. 

Gelin kallar det ett avskedsbrev, men delar av boken kan lika väl uppfattas som en kärleksförklaring.

Det analytiska djup, där samtida amerikanska problem placeras i en historisk kontext, som man är van vid att få i många av författarens tidigare böcker upplever jag saknas lite här. Möjligen är detta inte så konstigt då denna publikation är avsevärt tunnare än många av de tidigare. Syftet här är också ett annat. Boken är inte en reseberättelse och det är inte en i alla delar renodlad kulturessä. Gelin kallar det ett avskedsbrev, men delar av boken kan lika väl uppfattas som en kärleksförklaring. Gelin understryker själv detta när han om boken skriver att ”det handlar om varför vi flyttar, men framför allt om varför vi stannade så länge”. 

Den stora avgörande vändningen vad gäller relationen till USA kom när Gelin och hans fru fick sitt första barn. I boken beskrivs de kostnader en förlossning kan innebära i USA om man saknar en bra sjukförsäkring, och de kostnader som familjer sedan ska bära genom barnens uppväxt för att säkra barnens möjlighet till utbildning och tryggad försörjning. 

Författaren och hans familj flyttar nu till Paris och Europa för att den tvååriga sonen ska kunna få ett bättre liv på andra sidan atlanten, men inte för att de är blinda för de europeiska ländernas nedmontering av välfärden och de utmaningar även dessa länder har att hantera. Gelin menar dock att europeiska länder trots allt fortsatt har ett långt starkare välfärdssamhälle än vad USA förmår uppbringa. 

Ytterligare ett viktigt skäl till flytten från USA är att Gelin menar att en demokratisk kollaps inte längre är ”ett hypotetiskt scenario” i USA. Dessvärre utvecklas inte resonemangen särskilt mycket vad gäller detta, det riskerar att gå för fort för en oinitierad läsare. Följer man inte återkommande den politiska utvecklingen i USA och vill ha mer information för att fullt ut förstå får man vända sig till andra böcker, till exempel till de jag nämnde ovan.

En kritiker skulle möjligen undra om inte författaren är överdrivet alarmistisk och dyster rörande USA:s snara framtid.

En kritiker skulle möjligen undra om inte författaren är överdrivet alarmistisk och dyster rörande USA:s snara framtid. Andra skulle peka på att Gelin är långt ifrån ensam om denna prognos. Republikanen Dick Cheney, som var vicepresident under George W Bush, uttryckte till exempel nyligen att ”under vår nations 248-åriga historia har det inte funnits någon individ som utgör ett större hot mot vår republik än Donald Trump”. 

Donald Trump hyllar återkommande semi-demokrater och despoter som Viktor Orbán, Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdoğan och Kim Jong Un, och uttrycker sig beundrande om deras sätt att hantera konflikter och politiska motståndare. Han verkar öppet nära drömmen att få verka fritt i samma anda. 

När nu Martin Gelin lämnar landet förlorar svenskarna dessvärre en viktig källa till kunskap.

USA verkar vara på gränsen till en omvälvande förändring och det är svårt att sia om vart det ska sluta och hur detta kommer påverka omvärlden. När nu Martin Gelin lämnar landet förlorar svenskarna dessvärre en viktig källa till kunskap som på ett insiktsfullt sätt kan hjälpa oss förstå det stora landet i väster.

Tobias Samuelsson

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!