Ultralibertarianen Javier Milei tog hem det argentinska presidentvalet. Det är ett oprövat populistkort till president, men förmodligen inte värre än peronisternas Sergio Massa, skriver Andreas Birro.
Den självproklamerade anarkokapitalisten och anti-etablissemangskandidaten Javier Milei tog hem presidentvalet i Argentina. Milei är inte oproblematisk, men hans seger borde väcka optimism bland liberaler i alla läger. Efter många års vanskötsel av korrupta peronister är det dags för Argentina att testa något annat.
Fram till 1950-talet var Argentina rikare än Japan och många västerländska industriländer. Men rikedomen slarvades bort till förmån för Juan Perón, och dennes märkliga, auktoritära ideologi, en slags syntes mellan ultraprotektionistisk fascism och vänsterpopulism. En version av denna ideologi har länge dominerat huvudfåran i argentinsk politik. Fram till nu.
Milei besegrade inte bara sin kompetenta men korrumperade peronistiska motståndare, nuvarande finansminister Sergio Massa, utan skapade också ett helt nytt politiskt parti – La Libertad Avanza. Framförallt övertygade han dock väljarna om att återgå till Argentinas förlorade, klassiskt liberala idétradition, trots motståndarnas inflationsdrivande valfläsk och spenderingsiver veckorna före valet.
Med motorsåg i händerna har han svurit att han ordagrant ska skära i den offentliga sektorn.
Mileis retorik har stundtals varit extrem. Med motorsåg i händerna har han svurit att han ordagrant ska skära i den offentliga sektorn, och han har bland annat föreslagit att centralbanken ska sprängas. Han är starkt kritisk till abort, och är knappast liberal när det kommer till HBTQ-frågor. Men under den hätska retoriken finns många positiva liberala reformförslag som Argentina, med misskött ekonomi och galopperande inflation, är i desperat behov av.
Milei har bland annat föreslagit att alla handelshinder ska avskaffas och göra Argentina en del av den handlande, fria globala ekonomin. Det är en reform som behövs, efter många år av protektionistiska misslyckanden. Därtill ska alla priskontroller avskaffas, så att utbud och efterfrågan kan fungera ordentligt.
Dessutom vill han på riktigt lägga ner centralbanken, med eller utan dynamit, och införa dollarn som valuta. Med en inflation på 143 procent är det helt nödvändigt. Att införa dollarn är ingen mirakelmedicin, men det kommer att tämja inflationen och ge prisstabilitet, vilket är de grundläggande förutsättningarna som Argentina behöver, om några andra reformer ska kunna göras över huvud taget.
Utrikespolitiskt har Milei fördömt Rysslands invasion av Ukraina, och uppträtt i det argentinska parlamentet med en ukrainsk slagnål.
Utrikespolitiskt har Milei fördömt Rysslands invasion av Ukraina, och uppträtt i det argentinska parlamentet med en ukrainsk slagnål, med kommentaren att Argentina bör tillhöra samma liberala värdegemenskap som vännerna i öst. Det är en fräsch inställning, i ett Argentina som annars, under peronisterna, haft täta band till Ryssland och de andra BRICS-länderna.
Milei förblir en populist utan erfarenhet som lovar mycket. Vad han verkligen uträttar kan bara tiden utvisa. Men med en tydlig reformagenda och ny, optimistisk inriktning för Argentina och Latinamerika så är det värt att fråga sig om han verkligen inte är så tokig, den där Milei?
Andreas Birro
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!