Släpp friskolorna och gå vidare: Tre reformer för framtidens skola

Högern måste ge vänstern rätt om att skolmarknaden måste reformeras så att debatten kan gå vidare till viktigare frågor, menar MUF:s ordförande Douglas Thor.

Dagens skoldebatt präglas av ett vänsterblock som pratar friskolesystemet, medan högern försöker förflytta debatten till att handla om vad som händer i klassrummet. Högern har rätt i att den viktigaste faktorn för att elever ska lyckas inte är vem som äger skolan, samtidigt som vänstern har rätt i att det i dag går att plocka ut skattepengar ur vårt skolsystem på ett skadligt sätt.

Det intressanta är att både vänster och höger är relativt överens om det viktigaste, att undervisningen ska vara lärarledd. Det händer dock lite på den fronten. Debatten fastnar i en fråga om valfrihetens effekter. På skolmarknadsfronten finns det problem, även om de inte är de mest avgörande. Högern borde därför presentera lösningar och få den frågan överspelad, istället för att förgäves försöka flytta debatten.

Vad är då problemen med skolmarknaden? Studier visar att valfriheten inte försämrar kunskaperna utan varken gör till eller från,(1) alternativt ger det en liten positiv effekt på kunskapsresultaten.(2) Detta trots negativa synergieffekter som segregation(3) och glädjebetyg(4) (finns även positiva säreffekter som höjda lärarlöner(5)). Analysen får antas vara nationalekonomisk: skolor konkurrerar till viss del med utbildningskvalitet. Ska man få elever att söka sig till skolan, särskilt starka elever, kan undervisningen inte vara dålig.

Hur kan friskolereformen sakna stora kunskapseffekter och riskera ineffektivt resursutnyttjande, om konkurrens ska leda till bättre resultat till lägre kostnad?

Som marknadsliberal med tro på kraften i marknad, konkurrens och incitament är dessa resultat ett underkännande. Hur kan friskolereformen sakna stora kunskapseffekter och riskera ineffektivt resursutnyttjande, om konkurrens ska leda till bättre resultat till lägre kostnad?

Konkurrensen sker till stor del med annat än kvalitet i undervisningen och vinstincitamenten enbart är riktade på antal elever, inte hur bra kunskapsutveckling de får. Skolor som vill göra snabb vinst kan idag locka till sig elever på flera olika sätt: dyra prylar, korta studiedagar eller glädjebetyg. Friskolor har också ett enklare elevunderlag.(6)

Kvaliteten på svenska skolor idag är avhängande på vart i landet man bor. Segregationen går inte komma från oavsett platstilldelningssystem till skolan. Tar man bort valfriheten och tvingar alla gå i närmsta skolan så kvarstår problematiken genom boendesegregationen vilket är den huvudsakliga faktorn till segregationen.(7)

Däremot är varken bussning eller kvotering bra lösningar. Att vissa skolor har enklare elevunderlag och andra svårare måste byggas och utbildas bort. Anledningen till att det är ett problem med den skeva fördelningen av elevunderlag är den pedagogiska segregationen, att de bästa lärarna jobbar där de starkaste eleverna går.(8) Eleverna med störst behov får alltså minst tillgång till utbildade och bra lärare.

Förortsskolor får oftast väldigt mycket mer pengar än andra skolor men de använder oftast pengarna till att anställa fler lärare av sämre kvalitet.(9) Studier visar att det är bättre med få bra lärare än många dåliga.(10)

Här finns riktig potential till en lösning på skolproblemen: att öka antalet bra lärare. Lärare är den viktigaste påverkbara faktorn för bra skolresultat.(11) Vi behöver ha så många bra lärare att det finns och blir över. Först då kommer vi att se höga och jämlika skolresultat. Reformerna som görs av skolan behöver ha som övergripande mål att de ska locka fler duktiga människor att söka sig till och stanna i läraryrket. Som tur är sammanfaller reformerna för att göra läraryrket mer attraktivt med reformerna som behövs för att bygga en kunskapsskola där man bara kan göra vinst på bra undervisning.

Tre reformpaket är av särskild betydelse:

Kunskapsreform: Den progressiva kunskapssynen ska rivas upp med rötterna en gång för alla. Läroplan och lärarutbildning ska fokusera på lärarledd undervisning. Det gynnar alla men hjälper särskilt killar(12) och elever från sämre hemförhållanden.(13) Här är S, M och SD överens. Gemensamt borde en ny kunskapssyn kunna etableras för decennier framåt.

Kvalitetsreform: Vinst ska kräva bättre resultat än förutsättningarna, någon typ av bonus bör ges för bra förädlingsvärde. Alla möjligheter till glädjebetyg behöver utraderas, slutprov i varje ämne bör genomföras av central myndighet. Valfriheten ska helt vara elevernas, inte skolornas. Inför ett gemensamt antagningssystem likt det till högre lärosäten. Skolorna med de svåraste eleverna måste ha råd med de bästa lärarna, inför nationell riktlinje för socioekonomisk viktning av skolpengen.

Alla ska med-reform: Ingen ska hamna efter tidigt, inför krav på lovskola redan från årskurs ett. Gör om specialpedagogerna till speciallärare, fler elever ska få sina behov mötta av experter i enrum, inte genom extra anpassningar av “vanliga” lärare i “vanliga” klassrum. Gymnasiet behöver öppnas upp för fler. Inför tvååriga yrkesprogram för de som inte vill bli akademiker. På dessa bör man kunna börja även utan fullständiga betyg ens i kärnämnena. Alla ska ha rätt till utbildning som leder till jobb.

Vi i MUF ska göra vad vi kan för att få Moderaterna att driva dessa tre reformpaket. De hade tillsammans gjort svensk skola världsledande, stärkt friheten hos befolkningen och ökat tillväxten i ekonomin.

Douglas Thor

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!

Källor:

1. Wondratschek, Edmark och Frölich (2013). Effekter av 1992 års skolvalsreform. IFAU.
2. Böhlmark och Lindahl (2013). Independent Schools and Long-Run Educational Outcomes: Evidence from Sweden´s Large Scale Voucher Reform. SOFI.
3. Holmlund, Sjögren och Öckert (2020). Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. IFAU.
4. Vlachos (2018). Trust-based evaluation in a market-oriented school system. IFN.
5. Hensvik (2010). Leder skolkonkurrens till högre lärarlöner? – En studie av den svenska
   friskolereformen. IFAU.
6. Vlachos (2014). Var finns friskolorna? Ekonomistas.
7. Holmlund, Sjögren och Öckert (2020). Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. IFAU.
8. Hansson och Gustafsson (2016). Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige.
9. Ibid.
10. Hanushek (2010). The Economic Value of Higher Teacher Quality. NBER.
11. Hattie (2003). Teachers make the difference, what is the research evidence? ACER.
12. Sjögren (2017). Könsskillnader i utbildning. SNS.
13. Heller-Sahlgren (2019). Education policy for health equality – lessons for the Nordic Region. NWC.