Efter succéerna med Lena Anderssons Om falsk och äkta liberalism och Per Svenssons Därför hatar alla liberaler, och därför har alla fel, är det nu dags för nästa bok i serien Liberal Idédebatt. Möt Gina Gustavsson som just nu sitter och skriver på sin Det öppna sinnelaget, och dess fiender (Fri Tanke förlag). Boken kommer att gå ut till Liberal Debatts prenumeranter kostnadsfritt i höst.
För snart ett decennium sedan trycktes den första delen i bokserien Liberal Idédebatt “Därför hatar alla liberaler, och därför har alla fel” av Per Svensson. Sedan dess har fem författare givits ut, tusentals böcker sålts och serien blivit närmast en institution i svensk liberal debatt.
Liberal Debatt är nu mycket glada att tillsammans med Fri Tanke förlag kunna presentera nästa författare i serien, Gina Gustavsson. Hon är docent i statskunskap vid Uppsala universitet och disputerade på en avhandling om Isaiah Berlins frihetsbegrepp.
Hennes bok, Det öppna sinnelaget och dess fiender, kommer ut i höst. Boken går ut kostnadsfritt till alla Liberal Debatts prenumeranter. Teckna prenumeration här för att få den i brevlådan du också.
LD träffar Gina Gustavsson över länk i början av april när hon just börjat skriva boken.
Till att börja med, vad ska du skriva om?
– Det är en ny situation att berätta om boken innan tesen är färdig. Men jag kan börja med att berätta om de två problem som föranleder boken. Det första är den globala frågan om den liberala demokratins förestående kris, eller rent av död. Det handlar om populismen som egentligen inte ifrågasätter demokratin utan toleransen, de liberala inslagen i demokratin. Det andra problemet handlar om vad liberaler i Sverige ska hålla sig fast vid, vad finns det för analytiska ramverk att hålla sig fast vid i den turbulenta tiden?
Gustavsson förklarar att det är uppenbart att höger-vänster inte räcker, men att GAL-TAN samtidigt förvirrar mer än den klargör eftersom den klumpar ihop frågor som inte har något med varandra att göra. I stället vill hon att vi ska ta fasta på det öppna eller frihetliga sinnelaget som är L-et i GAL, kontra det auktoritära eller slutna sinnelaget (A-et i TAN).
– Så vad är då öppenhet och slutenhet? Där polemiserar jag lite med andra som skrivit i den här serien och i samhällsdebatten. Andra menar att liberaler måste stå stadigt i upplysningen med framsteg, modernitet och förnuft frikopplat från känslorna. Liberalen i deras bild är lite trist, inte en känslomänniska, inte så inspirerande.
Gustavsson beskriver hur även motståndarna ser liberalen på det här sättet, hur de utmålar honom som en överlägset hånleende och förnumstig Voltaire och använder det som argument för att i stället vända sig mot Rousseau.
– Jag menar att det finns en annan liberal tradition och som kan hjälpa oss att undvika både Voltaire och Rousseau, det är det liberala sinnelaget. Liberal är man i adverben, i hur man gör saker. Det är ett pluralistiskt etos, där man erkänner att det hela tiden måste göras val mellan olika värdefulla alternativ. Det ger en saknad efter det man inte får och är en rätt romantisk liberal tradition.
Till sist tänker hon sig gå in på liberalismens fiender:
– Då kommer jag in på politisk psykologi. På Milgrams lydnadsexperiment som visar hur lätt det är att sluta tänka själv och börja lyda en auktoritet, att följa de impulser som inte är liberala. Men som också visar att det bara behövs en person som vågar säga emot för att andra också ska våga göra det. Jag har tänkt att relatera det till vissa problem vi har i Sverige med konsensuskultur.
Hon berättar att hon inte tänker skriva om pandemin i boken, även om den debatten har påverkat henne.
– Jag tyckte att det var konstigt att många svenskar verkade tycka att det enda rimliga var att hålla med den individualistiska linjen även när den gick ut över människors liv. Det lät ju liberalt att låta människor bestämma själv, men egentligen var det ju bara de unga, starka och rika som fick vara fria, medan de äldre, svagare eller fattigare fick sin faktiska frihet kraftigt begränsad. Min linje (att införa hårdare restriktioner reds. anm.) sågs som illiberal.
Varför ska du skriva om de här frågorna?
– Jag tycker att vi har en alldeles för snäv bild av liberalismen i Sverige i dag. Dels är den väldigt präglad av nyliberaler, fast de kallar sig klassiska liberaler. Debatten präglas till stor del av såna som Mattias Svensson och Lena Andersson. Det är helt okej att det finns sådana åsikter men det blir en snäv bild av vad det innebär att vara liberal. Om man bara fokuserar på institutioner och policyförslag missar man det här med sinnelag.
– För mig är politiskt tänkande kring ideologier något som handlar mycket om idéer och idéhistoria. Då är det viktigt att idéerna är inspirerande. Principer är inte särskilt inspirerande. Lena Andersson skrev någonstans att idéer inte smittar, det håller jag inte med om. För mig smittar de verkligen. Däremot är det kanske så att principer inte smittar.
Varför ska LD:s läsare läsa just din bok när den kommer ut?
– Dels för att jag hoppas att den kan vara lite inspirerande. Det finns ju en massa bra böcker om liberalt tänkande, men det som kanske saknas är just något som har mer riktning och är mer medryckande.
Hon förklarar att hon i stället för att gå in på de väldigt specifika diskussionerna vill erbjuda en riktning och förståelse.
– Hur ska man som person tänka och känna. Vad är ett liberalt förhållningssätt? Liberaler vill gärna bortse från känslor för att de är irrationella och leder fel. Men nu vet vi ju att människor som inte har känslor blir psykopater. Det går inte att tänka vettigt om man inte har känslor. Uppdelningen mellan förnuft och känslor är förlegad.
Om LD:s läsare vill värma upp och läsa något annat bra på samma tema, har du något tips?
– Obedience to authority av Stanley Milgram (Harper & Row 1974), det är en liten kort översiktlig bok om elchocksexperimenten. Men sedan kan man ju också läsa Isaiah Berlin, det är alltid roligt! Till exempel Essäer om frihet (Timbro 2011) som jag har skrivit förord till.
Är det något mer du vill säga innan vi säger hejdå?
– Ja, att det känns väldigt roligt att få skriva så här, dels så här fritt och dels att få komma tillbaka till vad jag har skrivit om för längesen och knyta an till sådant som jag har tänkt på på den senaste tiden. Politiska teoretiker fokuserar lite för mycket på innehållet, exempelvis vad svenska värderingar är, men jag menar att förhållningssättet till värderingarna spelar mer roll än värderingarna. Man kan vara en illiberal chauvinistisk nationalist även om det är feministisk snöröjning man går igång på.
Med de orden säger vi farväl och stänger av kameran.
Utgivningen av serien Liberal Idédebatt är möjlig tack vare en privat donation från Ingemund Hägg, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
Skribenterna som väljs ut får ekonomisk möjlighet att lägga andra uppdrag åt sidan och avsätta tid för att kunna formulera sina tankar. Syftet är att skapa en idédebatt med större djup än det annars ges utrymme för i det dagliga twittersurret.
Donationen förvaltas av en projektgrupp bestående av Stiftelsen Liberal Debatts ordförande Bengt Westerberg, Stiftelsen Karl Staaffs fond för frisinnade ändamåls ordförande Lennart Nordfors och UNT:s politiska redaktör Sakine Madon. Redaktör för bokserien är Gabriel Ehrling Perers.
Nummer sex i serien Liberal Idédebatt, Det öppna sinnelaget och dess fiender, kommer ut i höst på Fri Tanke förlag. Boken går ut kostnadsfritt till alla Liberal Debatts prenumeranter. Teckna prenumeration här för att få den du också.