Kommentar

Vem vågar starta tidning efter haveriet på Bulletin?

Text: Jesper Ahlin Marceta

Jesper Ahlin Marceta

Tidningen Journalisten rapporterade i tisdags (9/3) om en öppen konflikt mellan ägarna och redaktionen på den nystartade tidningen Bulletin. I dag (11/3) avslöjar Journalisten att de har tillgång till inspelningar från tidningens personalmöten.

Det är en sorglig läsning. Bulletins ägare skriker, ljuger och uppvisar en total brist på kunskap om och förståelse för journalistiskt arbete.
Mest uppseendeväckande är att ägarna inte respekterar den redaktionella ordningen. Tino Sanandaji, Pontus Tholin och Atta Tarki, som tillsammans äger Bulletin, intar en auktoritär position till tidningens redaktion. De anser att redaktörerna och journalisterna inte ska arbeta självständigt utan lyda order.

Det redaktionella oberoendet är fundamentalt för den fria pressen. Fria tidningsredaktioner är oberoende i bemärkelsen att det är redaktörer och journalister som bestämmer tidningens innehåll – inte tidningens ägare. Det som nu utspelar sig på Bulletin handlar därför om en liberal principfråga.
Redaktionellt oberoende gör det omöjligt för tidningsägare att beställa åsikter och nyhetsvinklar från sina redaktioner. Svenska redaktörer och journalister kan genomföra granskningar och publicera material även om det strider med ägarnas ekonomiska intressen. Våra tidningsredaktioner kan arbeta med den självständighet som den kritiska journalistiken kräver.

Vidare säkerställer det redaktionella oberoendet redaktörernas och journalisternas professionella integritet. Oberoendet garanterar att innehållet i våra tidningar kan spåras till just utgivarens bedömning och gör att vi andra kan veta att det inte härstammar från mörka krafter som verkar bakom redaktionens rygg. Journalisternas integritet är ovärderlig, inte minst för tipsare som bär viktig samhällsinformation.

Som liberal kan man vara emot det redaktionella innehållet i Bulletin – men man måste försvara redaktionens oberoende från ägarna.
Om haveriet på Bulletin fortsätter har det konsekvenser för tidningen. Det innebär att vi läsare inte kommer att veta om tidningens innehåll är beställningsmaterial från ägarna eller om det är riktig journalistik. Vi kommer inte att veta om redaktörernas och journalisternas professionella integritet är intakt.
Värst är om denna osäkerhet spiller över på andra tidningar, särskilt de som ännu inte har startats upp. Hur ska framtida mediesatsningar kunna genomföras om professionella redaktörer och journalister inte känner sig trygga med att deras redaktionella oberoende är garanterat?

Jesper Ahlin Marceta forskar i filosofi vid Ivane Javakhishvili State University i Tbilisi och sitter i Liberal Debatts redaktion
@JesperAhlin
jesper.ahlinmarceta@liberaldebatt.se

Fler artiklar av Jesper Ahlin Marceta

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr