Tema

Borde vi tolerera låtsastidningarna?

Text: Jesper Ahlin Marceta

Tolerans. Hur fungerar det liberala ledordet i den nya medieverkligheten? Borde agitatorer som tar betalt för att gasta om invandrare tolereras? Eller låtsastidningar med populistisk knytnävsjournalistik?

I vardaglig bemärkelse är tolerans synonymt med att ha en låt gå-attityd. Jag tolererar min grannes sena hemmafester genom att helt enkelt låta henne vara högljudd. Att tolerera något är att låta det vara. Men tolerans är någonting annat när saken är politisk. Tolerans är att granska sin meningsmotståndares politik, sätta den i ett sammanhang och godta den som en del av den politiska gemenskapen. Det är att se, förstå och välkomna andra än dem som tycker som en själv. Att tolerera någonting är att ge det en status som politiskt giltigt.

Liberaler är stolta över att välkomna andra än sig själva in i den politiska gemenskapen. Men eftersom politisk tolerans är stort och viktigt är det också kravfyllt. Inte allting bör tolereras: våld, korruption och maktfullkomlighet är exempel på det.

Så vad skiljer det som uppfyller toleransens krav från annat? Filosofen Immanuel Kant tycks ha menat att bara sådant som följer förnuftets auktoritet kan och bör tolereras.

Politiska gemenskaper omfattar nämligen en mångfald människor med olika bakgrunder, världsbilder och värderingar. Politiska uttryck måste därför följa regler som det är möjligt för alla i den politiska gemenskapen att enas kring. Utan sådana regler kommunicerar inte människorna – de talar förbi varandra utan att ha en verklig möjlighet att komma överens och dela en politisk gemenskap.

I den kantianska teorin om tolerans bestämmer förnuftet kommunikationens regelverk. Förnuftet är den enda auktoritet som hela den politiska gemenskapen kan dela, trots gemenskapens mångfald. Det förnuftsvidriga kan inte tolereras eftersom det ligger utanför förnuftets domäner, och bör således heller inte godtas som en del av den politiska gemenskapen.

Lögner är förnuftsvidriga. En lögnare agerar i strid med förnuftet genom att framställa en sak som vore den en annan. Därför möter inte lögner toleransens krävande villkor. Även grundlösa personangrepp bryter mot förnuftets auktoritet. Systematiska överdrifter med främlingsfientliga avsikter är åtminstone på gränsen.

Mediernas förändrade villkor är utmanande för toleransen. Algoritmerna, själva informationens hastighet – det förnuftsvidriga kan nå en helt annan nivå i dag än på Kants 1700-tal. Därför behövs ett gott samtal om toleransens villkor. Rör sig gaphalsarna och låtsastidningarna inom förnuftets domäner eller utanför? Når de över toleransens tröskel? Det är frågor för liberaler i en ny medietid.

Jesper Ahlin Marceta är filosof verksam vid Ivane Javakhishvili Tbilisi State University och ny i Liberal Debatts redaktion.

@JesperAhlin

jesper.ahlinmarceta@liberaldebatt.se

Fler artiklar av Jesper Ahlin Marceta

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr