Kryptovalutor har potentialen att vara en av historiens kraftfulla teknologier. Och ny teknologi har sällan stoppats – oavsett om den har använts för gott eller ont, konstaterar Claes-Magnus Berg.
I en tid av snabbt föränderliga finansiella landskap framträder kryptovalutor som en utmaning mot traditionella system och statlig kontroll. Dessa digitala valutor har snabbt gått från att vara nischprodukter till centrala aktörer på den globala scenen, vilket väcker frågor om maktdynamik och individens frihet.
Kryptoentusiaster lyfter fram Bitcoin som relevant av flera skäl. En internationell bitcointransaktion är ofta betydligt billigare än en traditionell, sker nästan omedelbart och anses säkrare eftersom den inte förlitar sig på tredjepartsverifiering via banker eller andra finansiella institutioner. Istället granskas och valideras varje transaktion genom avancerad kryptografi av ett decentraliserat nätverk, vilket sedan gör transaktionen till en del av en oföränderlig kedja. Detta tillvägagångssätt betraktas som mer pålitligt och robust av förespråkarna.
Inom kryptovärlden finns en stark utopisk strömning. Förespråkare av decentraliserad finans (DeFi) ser kryptovalutor som en möjlighet att göra finansiella tjänster mer tillgängliga och rättvisa genom att eliminera traditionella mellanhänder. DeFi-teknik bygger ofta på smarta kontrakt – programmerade avtal där villkoren automatiskt verkställs utan mänsklig inblandning – för att erbjuda tjänster som lån och sparande utan behov av banker. Utöver detta ser många potential i decentraliserade autonoma organisationer (DAO), vilka kan möjliggöra transparenta och demokratiska styrmodeller utan hierarkiska strukturer.
Utöver de tekniska fördelarna präglas kryptomiljön ofta av libertarianska ideal, där kryptovalutor ses som ett medel för att undergräva den starka staten och dess makt. Förespråkare menar att detta till och med kan minska sannolikheten för globala konflikter genom att decentralisera makt och ekonomisk kontroll.
Även om tanken kan tyckas tilltalande lider den av en liknande svaghet som många argument för att nedmontera kärnvapen: i praktiken är det osannolikt att enskilda stormakter skulle avstå från att upprätthålla sin statliga eller militära kapacitet, eftersom det saknas garantier för att deras motståndare inte skulle utnyttja en sådan situation.
Auktoritära regimer som upprätthåller ekonomiska monopol känner onekligen hotet från kryptovalutor.
Ett exempel är Kina, som har förbjudit kryptohandel och mining (skapandet av ny Bitcoin) för att behålla sin ekonomiska dominans. Även om Kinas restriktiva hållning gentemot kryptovalutor verkar förändras, bland annat genom att landet lanserat sin egen digital valuta, e-yuan, kvarstår deras ambition att främja statligt kontrollerade alternativ.
Kryptovalutor utmanar också den amerikanska dollarns globala dominans som reservvaluta och dess betydelse inom petrodollarsystemet, där olja prissätts och handlas i amerikanska dollar. Detta skapar en konstant efterfrågan på valutan, vilket stärker dess värde och ger USA fördelaktiga lånevillkor samt möjligheten att finansiera sina utgifter. Systemet förstärker dessutom USA:s globala inflytande, eftersom andra nationer behöver hålla dollarreserver för att delta på oljemarknaden.
Dessutom har både Ryssland och Kina visat intresse för att använda Bitcoin och andra kryptovalutor för att kringgå sanktioner
BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) har tillsammans börjat utforska alternativa betalningssystem, som ett potentiellt blockchain-baserat alternativ till SWIFT. Ett sådant system skulle kunna försvaga USA:s förmåga att använda ekonomiska sanktioner som ett politiskt verktyg. Dessutom har både Ryssland och Kina visat intresse för att använda Bitcoin och andra kryptovalutor för att kringgå sanktioner och genomföra internationell handel, vilket skulle öka deras ekonomiska oberoende.
***
Intresset för kryptomarknaden har vuxit bland traditionella finansaktörer som BlackRock och andra stora investmentbolag. Dessa har lanserat Bitcoin-ETF:er (börshandlade fonder) som gör det enklare för institutionella investerare att få exponering mot Bitcoin. Denna utveckling har inte bara bidragit till att legitimera kryptovalutor som en egen tillgångsklass, utan har också drivit på marknadens tillväxt.
I USA uppskattas över 50 miljoner människor vara direkt eller indirekt exponerade mot kryptovalutor. Intressant nog domineras denna grupp ofta av yngre individer, vilket kan ses som en tydlig indikation på att teknologin är här för att stanna under en överskådlig framtid.
Dessutom har politiska faktorer påverkat kryptomarknaden. Donald Trump, som har lovat att skapa en mer förutsägbar och gynnsam reglering för kryptovalutor, har enligt vissa analyser drivit på marknadens positiva utveckling. Denna position kan också ha spelat en roll i hans framgång i presidentvalet 2024, där väljare såg Trumps politik som ett sätt att stödja nya teknologier och företag, inklusive kryptovalutor, vilket stärkte hans stöd bland innovativa och teknikorienterade väljare.
Hans kampanj fick betydande bidrag från kryptovärlden, vilket antyder att delar av denna sektor kan uppfatta att Trump står i tacksamhetsskuld. När kryptovärlden bjuds in till maktens bord kan det visa sig bli en trojansk häst: det är inte okomplicerat för en stat att omfamna en teknologi som har potential att underminera den.
När kryptovärlden bjuds in till maktens bord kan det visa sig bli en trojansk häst
Donald och Melania Trump lanserade i samband med att Donald Trump svors in som presedent varsitt meme-coin, lite förenklat ett slags idolkort som handlas på en kryptomarknad. Kryptovärlden har bedömt presidentparets knep som orättvist och menar att det delvis bidragit till att värdet på så kallade altcoins (samlingsbegreppet för alternativa kryptovalutor) sjunkit.
Presidentparets meme-coins har rusat i värde och det återstår att se om Trump tillfälligt dragit nytta av kryptovärldens volatila tillgångsslag eller om detta bör se ses om ett sätt för Trump att omfamna kryptovalutor även på sikt. Oavsett är det svårt att förstå att det ens är möjligt att agera för egen vinning på ett så uppenbart sätt i samma veva som man tillträder som statschef.
Ett globalt, decentraliserat nätverk som får fotfäste inom traditionell finans blir svårt att eliminera när det väl har etablerat sig. Det ligger också i decentraliserad teknologis natur att den inte låter sig kontrolleras med enkla medel. Kryptobranschen strävar efter regleringar som gynnar dess teknologi, men paradoxalt nog är själva teknologin ett potentiellt hot mot statens makt. Kryptovärlden drivs dessutom av ideologiska strömningar som är skeptiska till centraliserad makt i alla former, inklusive staten.
Det är därför inte osannolikt att Trump, genom att omfamna denna teknologi, kan ha öppnat dörren för något som i längden begränsar både USA:s globala inflytande och hans egen maktutövning.
***
Som frihetligt sinnad är det svårt att inte tilltalas av många av kryptovärldens idéer. Samtidigt är det viktigt att betrakta teknologin med nyktra ögon. Om västerländska stater förlorar möjligheten att använda ekonomiska sanktioner som påtryckningsmedel, förloras ett viktigt verktyg i geopolitiken. Även om man kan ifrågasätta hur effektivt sanktioner mot Ryssland har varit, är det rimligt att anta att de spelat en avgörande roll i att försvaga den ryska ekonomin. Trots att konsekvenserna av sanktioner ofta drabbar befolkningen hårdast, spelar deras attityder en roll även i diktaturer.
Om Ryssland däremot kan fortsätta bedriva sin handel obehindrat, kan det stärka stödet för kriget på hemmaplan, där det redan verkar finnas ett visst folkligt stöd enligt vissa mätningar. Detta väcker frågan: Om ekonomiska påtryckningar förlorar sin effektivitet, ökar inte risken att andra verktyg, inklusive militära, måste tas i bruk?
Miljöpåverkan är en av de mest omdebatterade aspekterna av kryptovalutor, särskilt Bitcoin, vars energikrävande mining-process ofta kritiseras. Även om en del av energiförbrukningen täcks av grön energi kvarstår problemet. Samtidigt används blockchain-teknik i initiativ som kan minska klimatpåverkan, exempelvis genom att förbättra transparensen i leveranskedjor.
Miljöfrågor handlar därför mindre om teknologin i sig och mer om hur den används – en utmaning som gäller för många framväxande teknologier, inklusive artificiell intelligens.
Om ekonomiska påtryckningar förlorar sin effektivitet, ökar inte risken att andra verktyg, inklusive militära, måste tas i bruk?
Diskussionen kring kryptovalutor lider dock ofta av en tendens till polarisering, vilket riskerar att bli missvisande. Det är lika orimligt att vara kategoriskt för eller emot kryptovalutor som det vore att vara det gentemot artificiell intelligens. Det är viktigt att betrakta blockchain och kryptovalutor nyanserat och i kontext.
Hur teknologin används beror på de krafter som styr och på de etiska och politiska beslut som fattas. Som alla kraftfulla teknologier, från atomkraft till internet, bär kryptovalutor på både destruktiv och positiv potential.
Samhället bör förhålla sig öppet och tillåta teknologin att utvecklas, men samtidigt införa regleringar som skyddar mot potentiella negativa konsekvenser – precis som med AI.
En sak är dock säker: När kryptovaluta väl blivit en del av vår gemensamma ekonomiska verklighet är den, precis som en ihopskrynklad bit folie, omöjlig att släta ut. Teknologi, som vi har sett genom historien, har sällan stoppats, oavsett om den har använts för gott eller ont. Därför är det avgörande att inte att ta ställning i onödan, utan att kontinuerligt utvärdera deras roll och påverkan.
Claes-Magnus Berg
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!