Centerpartisten Håkan Larsson har varit intresserad av Polen och polsk politik i årtionden, och i synnerhet PSL – det polska centerpartiet. Här förklarar han varför.
Vad som händer i grannlandet söder om Östersjön är viktigt för oss i Sverige och övriga Norden. Medierna verkar dock inte vara så intresserade.
Själv blev jag intresserad av polsk politik när jag tillsammans med en kamrat i Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) besökte landet under ”solidaritetssommaren” 1981. Vi reste runt med Bondesolidaritets ordförande Jan Kulaj och fick klart för oss att de gröna centeridéerna levde på landsbygden decennier av kommuniststyre till trots. Vi fick klart för oss att ”än är Polen ej förlorat”, som det står i nationalsången.
Ett par år senare inledde CUF ett samarbete med Landsbygdsungdomsförbundet ZMW som kunde arbeta förhållandevis fritt. Hundratals polska ungdomar fick möjlighet att besöka Sverige och studera hur vår demokrati fungerar. Det fick stor betydelse när järnridån föll och det gröna, agrardemokratiska partiet PSL kunde återupprättas som självständigt parti. Waldemar Pawlak, med bakgrund i ZMW, blev premiärminister två gånger på 1990-talet och även solidaritetsledaren Lech Walesa hade i sin ungdom varit aktiv i ZMW.
Själv fick jag motta ”Polens orden” från president Walesa, vilket kändes mycket hedrande.
Att samarbetet med ZMW uppskattades fick vi flera bevis på efter kommunismens fall. Själv fick jag motta ”Polens orden” från president Walesa, vilket kändes mycket hedrande.
Under 1990-talet inledde Centerpartiet och övriga nordiska centerpartier samarbete med PSL inom ramen för INC (International Network of Centre parties). Målet var att återupprätta Gröna internationalen för centerpartier på agrardemokratisk grund. Jag var själv med på många givande konferenser och delegationsutbyten.
Efter millennieskiftet beslutade emellertid svenska och finländska centerpartierna att permanent vara medlemmar i liberala Aldegruppen (numera Renew) i Europaparlamentet. Planerna på en grön centerinternational skrotades. Besvikelsen var stor inom PSL och partiet valde att i stället ansluta sig till kristdemokratiska EPP.
Samarbetet mellan de gröna centerpartierna somnade in. Själv har jag dock hållit kontakten med PSL och besökt partiet ett antal gånger. Jag kan konstatera att partiet står fast på sin gröna, decentralistiska grund. Att utveckla lokalsamhället, ta hela landet i bruk och satsa på förnybar energi är kända centerståndpunkter. I Polen liksom i Sverige.
På den polska landsbygden har PSL varit den starkaste utmanaren till PiS. Det har varit tufft inte bara för att många medier har varit PiS-styrda utan även för att den auktoritära regimen har använt kyrkan för sina misstänkliggöranden. PSL-ordföranden Kosiniak-Kamysz har varit mycket bekymrad över detta när jag har träffat honom.
Politiska motståndare har försökt att stämpla PSL som ett föråldrat parti som inte hör hemma i ett modernt samhälle.
Politiska motståndare har försökt att stämpla PSL som ett föråldrat parti som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Försöken har misslyckats eftersom partiet står på en stabil ideologisk grund och samtidigt bedriver en politik för framtiden.
Inför 2023 års val gick PSL, världens äldsta gröna centerparti bildat 1895, i allians med det yngsta, Polska2050, bildat av journalisten Szymon Holownia för tre år sedan. (Partinamnet bygger på att Polen ska vara fossilfritt och klimatneutralt senast 2050.)
Tillsammans är PSL och Polska2050 de dominerande delarna i Tredje vägen. Politiskt står man nära varandra och personmässigt kommer man väl överens. De båda partierna fick lika många ledamöter och har bildat två partigrupper som enats om nära samarbete. Måhända leder detta så småningom till en partisammanslagning.
Senast i samband med valet i oktober träffade jag den trevlige och kunnige PSL-ordföranden Wladyslaw Kosiniak-Kamysz. Han och hans parti har nu en central roll i polsk politik. Jag är övertygad om att detta kommer att vara positivt för utvecklingen och hoppas att samarbetet mellan de nordiska centerpartierna och PSL snart kommer att återupptas – vilket det finns goda skäl för.
Håkan Larsson
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!