Skip to content
Foto: Lucinda Hershberger/Unsplash
Foto: Lucinda Hershberger/Unsplash
Debatt | centerpartiet

Centerpartiet behöver äga berättelsen om jordgubbsliberalismen

Frihet från tvång, möjligheter före utfall, slit som lönar sig. Centerpartiet måste lyckas med att skapa berättelsen om individens egenmakt, skriver Rebecka Undén, frilansande skribent och avgående styrelseledamot i Centerstudenter.

Uppradad bredvid fyra bredaxlade karlar står hon, lilla gammelmormor Elsa, med lien i högsta hugg. Det svartvita fotografiet från 1942 vittnar om en gemensam slåtterdag i den lilla byn Barrud utanför Finnerödja, där männen går samman och slår ängarna. Sedan maken i huset hastigt gått bort, får Elsa lämna sina två små barn hemma och göra sin del av byns gemensamma sysslor.

Under trettiotalet tar en tredjedel av finnerödjaborna del av fattigvårdsunderstöd. Det är tuffa tider, men så småningom börjar flera gårdar runt om i bygden att ägna sig åt jordgubbsodling. Jordmånen och det sjönära läget är optimalt för de kräsna bären. Elsa, som är van vid hårt kroppsarbete, planterar jordgubbsland på sina åkrar som hon själv kan skörda med hjälp av sina två barn. Jordgubbarna blir en viktig inkomstkälla för henne, och hela bygden under de kommande åren. Finnerödja blir känt i landet som Sveriges jordgubbsmetropol.

Finnerödja blir känt i landet som Sveriges jordgubbsmetropol.

Men gammelmormor Elsa blev aldrig socialist. Att underkasta sig ett kollektiv var aldrig svaret för henne. Jordgubbarna var bokstavligt talat frukterna av hennes eget arbete. Förutsättningarna var inte goda, som ensamstående mamma ute på landet. Men hon lyckades ta makten över sitt eget öde och förblev ekonomiskt självständig livet ut genom hårt slit. De svåra åren satte dock sina spår. På äldre dagar ringde Elsa varje dag till ett av sina barnbarn och förvissade sig om att han hade tillräckligt med mat och pengar när han studerade vid universitetet.

Förmågan att på ett övertygande sätt berätta en berättelse med ett lyckligt slut är viktig, inte enbart för att hålla kvar läsaren av en artikel som den här. Även inom politiken krävs en problembeskrivning, en fiende, en hjälte och en upplösning. Vänstern är duktiga på det, brunhögern likaså. Men den svenska liberalismen har tappat den röda tråden.

Det fungerade inte att vara emot Sverigedemokraterna utan att ha några budskap i övrigt.

Det visade inte minst Centerpartiets siffror på valnatten. Det fungerade inte att vara emot Sverigedemokraterna utan att ha några budskap i övrigt. “För Sveriges bästa” var ledorden, men de betydde ingenting. Utan principer och en ideologisk grund att stå på, bottnar man inte i särskilt mycket och det förstod väljarna.

Inte bara måste vi ha förmågan att berätta om visionerna. Framförallt handlar det om att inte tappa bort väljarna längs vägen. Därför måste vi också ha förmågan att rent konkret ge svar på hur vi uppnår det där lyckliga slutet. Att bygga ett ideologiskt och sakpolitiskt etos är det absolut viktigaste för Centerpartiet just nu.

I dag är det inget parti som proaktivt talar om resan från olika typer av utanförskap till självständighet, om respekt för skattebetalarnas pengar och om individens faktiska såväl som upplevda egenmakt. Det är riktigt lågt hängande frukt. Här tror jag att Centerpartiet har en viktig roll att fylla och det gäller bara att våga ta det utrymmet.

Den viktigaste uppgiften för Centerstudenter framöver kommer att vara att på ett konstruktivt sätt driva partiet i en frihetligare riktning. Svensk politik skulle må bra av lite jordgubbsliberalism.

Rebecka Undén

Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!

Centerstudenter måste stärka partiets liberala självsäkerhet

Mer bondvett i skolpolitiken, tack