Skenande bensinpriser, nedlagd samhällsservice. Ensamma män och brist på arbete. Landsbygden är på agendan, men det är ingen fördelaktig bild som målas upp av Sverige utanför tätorterna.
Stadens framgångsljus står mot bruksortens skymningsmörker, som skribenten Edvard Hollertz uttryckte det i en artikel i Smedjan (19/8 2019).
Samtidigt har gula västar och Brexit gjort de politiska partierna livrädda för det svårfångade missnöjet ute i landet. Studiebesök förläggs till landsorten för att alla ska känna sig sedda och delaktiga i samhällsbygget. Prissänkningar på fossila bränslen utlovas i valrörelsen och både vänstern och högern i allt högre utsträckning talar med ett abstrakt »vanligt folk« som målgrupp, i kontrast till urbana väljare.
»Det är dig de är ute efter«, varnar Ebba Busch i sitt sommartal (4/7 2021).
I själva verket är Sverige mer splittrat i politikernas värld än i verkligheten. Någon växande eller betydande polarisering mellan stad och landsbygd har inte kunnat uppmätas, vilket det här numrets På djupet-reportage visar.
Människor i och utanför städerna tänker och tycker på ungefär samma sätt. Vad som däremot skiljer sig åt är de olika livsvillkoren.
När lantbrukare i Sverige tillfrågas vad som skulle kunna bli bättre svarar en tredjedel »större frihet«. Innebär det att landsbygden behöver en egen liberalism? Både ja och nej. Liberalismens grundläggande utgångspunkter är universella, behovet av att i samspel med andra fritt utforma sitt liv likaså. Men att värna friheten betyder inte samma sak i staden som på landsbygden.
För riksdagens blå partier har svaret hittills varit »banjohöger«-politik. I den anglosaxiska världen benämns önskan om att bli lämnad i fred av politiker och myndigheter också ibland som leave me alone-liberalism eller don’t thread on me-liberalism.
Men inte alla som bor på landsbygden vill bli lämnade ifred. Tvärtom är det ofta den tynande gemenskapen, både socialt och politiskt, som människor är missnöjda med.
Här borde det finnas utrymme för en positiv berättelse om landsbygden. En som ingjuter förtroende i människans förmåga att forma sina egna livsvillkor: där ansvarstagande, föreningsliv, avståndstagande från hierarkier och småföretagande står i centrum. Där viljan till frihet är lika praktiskt rotad som ideologiskt – och lika stark som viljan att bidra till att bygga ett gott lokalsamhälle.
Delar av detta återfinns i kommuner som Dorotea, Malå och Norsjö. Där gör Liberalerna fortsatt starka resultat.
Kanske är det dit Nyamko Sabuni borde åka på studiebesök.