Journalisten, författaren och Liberal Debatts redaktör år 1960-1961 Hans Hederberg har avlidit 83 år gammal. Närmast sörjande är dottern Viveca Vilhelmsson och tre barnbarn.
Det var Hans namnsdag då jag fick beskedet att han avlidit.
Jag lärde känna Hans Hederberg på gymnasiet i Södra Latin. Han gick reallinjen och ihop med klasskamraten Per Ahlmark protesterade han 1956 hos regeringen mot den obligatoriska morgonbönen som senare avskaffades. Vi var lika gamla och hade i stort sett samma intressen så vi blev nära vänner. Vi spelade teater, fixade fester och redigerade skoltidningen Loke där Dagerman och Tranströmer debuterat.
Genom Hans blev jag liberaliserad. Medan kompisarna i Liberal Ungdom satsade på att göra politisk karriär ägnade vi oss åt att läsa hårdkokta amerikaner, se Beckett som källarteater, spisa Miles Davis, göra existentiell kortfilm och springa på bio. Hans var filmkritiker i tidningen Arbetaren en kort tid innan jag efterträdde honom 1960.
Det tidiga 60-talet var en tid av öppenhet och experimentlust. Vi följde nyfiket händelserna och Hans deltog som journalist, författare och debattör.
Han var redaktör för tidskriften Liberal Debatt och 1961 för antologin Unga liberaler med Eva Mobergs kontroversiella text om kvinnans villkorliga frigivning. 1964 gifte sig Hans och Eva och även om de skildes tolv år senare hade de fortsatt god kontakt.
Hans producerade samhällsprogram på SVT, regisserade filmen Operation Leo, skrev böcker om lögnen i Sverige, om makarna Gunnar och Alva Myrdal och om mordet på Olof Palme, och han medverkade i pressen med artiklar i olika ämnen.
Han var kunnig och påläst inom sina intresseområden, gjorde gedigen research och ägnade mycket tid åt att samla fakta innan han skrev. Han var intensiv, nyfiken och debattlysten, kort sagt en bra journalist och samtalspartner. Dessutom matade han mig med intressanta artiklar ur sin enorma klippsamling.
Även om vi bara träffades sporadiskt på senare år så mejlade vi flitigt till varandra och hade långa samtal per mobil.
Jag saknar redan hans röst och hälsningsrepliken när han ringde: »Hej, det är Hederberg.«