Ofta saluförs en vacker samling ord och symboliska insatser som kvitto för medvetet socialt ansvar. Tove Lifvendahl har träffat Malmös kommunala fastighetsbolag MKB som med kunden i fokus gör verklig skillnad.
”Vi har inte velat använda CSR-begreppet tidigare, eftersom vi har tyckt att det som CSR har sagts stå för, är sådant som vi har gjort sedan 1990-talet.”
Anna Heide är sedan årsskiftet nyutnämnd CSR-chef på MKB Fastighets AB, Malmös kommunala bostadsbolag. MKB är ett av de företag som har bidragit till att jag inte längre omedelbart hissar varningsflagg när CSR-begreppet kommer på tal.
Det fanns ju en tid då CSR som beteckning var i sin linda, och där de som använde det ofta var aktörer som talade om kapitalismens och globaliseringens misslyckande och ”företagens skuld till samhället” (som kunde kompenseras genom CSR). Alternativt var det förutseende konsulter som insåg att det fanns rejäla pengar att tjäna i den nya trendvågen.
Men den tiden är så gott som försvunnen. Visst finns somliga röster kvar som ser tillväxt och arbetstillfällen som ett hot snarare än som en samhällsbärande insats. Och alltjämt finns det aningslösa företag som låter sig förledas att tro att en liten symbolisk insats för något behjärtansvärt ändamål är gott, men desto fler företag tycks ha mognat avsevärt i sin inställning och sitt självförtroende.
Idag är det allt fler som har insett att CSR inte handlar om någon ny uppfinning, utan att det i själva verket är en klatschig etikett på något som alltid har varit förutsättningen för långsiktigt framgångsrika affärer. Och det inte bara sedan 1990-talet, då MKB lade om kursen och gick från att vara ett svart hål för kommunala skattemedel till att bli ett av landets mest högpresterande kommunala bostadsbolag genom att tänka som ett ”vanligt” företag: Kunden i centrum, fokus på lönsamheten.
För ska man leva länge som företag kan man inte bete sig som en skurk. Det goda eller skadliga avtryck du lämnar i samhället, oavsett det handlar om konsumenter, leverantörer, underleverantörer, anställda och deras anhöriga, boende nära fabriker eller affärer, andra samhällsaktörer, institutioner eller förhållningssättet till regelverken – kommer att påverka förutsättningarna för din fortsatta verksamhet. Denna regel omfattar även bostadsbolag.
Anna Heide gick in i MKB år 2000 som trainee. 2002 blev hon fastighetschef för MKB:s fastighetsbestånd i Rosengård. På den tjänsten arbetade hon i elva år, för vid årsskiftet kungjordes alltså att MKB instiftade en ny roll som CSR-chef, och att Anna utsetts till detta. Jag frågar henne vad jobbet innebär. Varför känner MKB att de behöver en CSR-chef? Hon berättar att det är framförallt den avgående VD:n Sonny Modig som drivit frågan. Hon fortsätter:
”Vi har jobbat med alla de här frågorna ’hands-on’, och gör massor av stora och små saker. MKB har mycket ’kött’, men vi behöver även ’skelettet’ och ’måttbandet’. Vi vill kunna ta ett samlat grepp och strukturera vårt CSR-arbete för att kunna arbeta strategiskt och förebyggande med till exempel trygghet och trivsel i våra bostadsområden. Framförallt behöver vi kunna mäta effekterna av det vi gör. Den här tjänsten gör att jag kan synka insatserna bättre, så att vi får en gemensam överblick och kan prioritera och fokusera.”
Anna Heide gissar att hon är den första CSR-chefen som utnämnts i ett allmännyttigt fastighetsbolag. Hon fortsätter:
”Hållbarhetsredovisningar har funnits länge, men med den här inrättade tjänsten kan vi gå i bräschen. Vi vill understryka att det finns en affärsmässighet i sociala investeringar. Vårt samhällsengagemang är helt enkelt en god affär, annars skulle privata aktörer inte göra det. Och begreppet är igenkänt nu, så när man säger det så förstår de flesta vad det handlar om.”
Vi tittar på organisationsskiss i vilken hennes funktion som CSR-chef finns illustrerad. Det är otroligt många delar i hennes jobb, och det handlar både om internt och externt arbete. Mycket av detta känner jag igen från Heides beskrivning av tiden som fastighetschef, då hon också hade en roll av att vara spindeln i nätet för många olika intressen. Det handlar om den dagliga ruljangsen, men framförallt om att ta höjd för strategiska satsningar på lång sikt.
”En stor del handlar också om att initiera samarbete med akademin för att kunna ta fram relevanta kalkylmodeller och mätverktyg för sociala investeringar. Är inte investeringen affärsmässig kan vi inte göra den, helt enkelt”, säger Anna.
MKB är ett stort fastighetsbolag. Drygt 23 000 lägenheter, placerade över hela Malmö i alla lägesklasser, storlekar och hyresnivåer. Fel skött skulle företaget kunna kosta Malmös skattebetalare massiva summor pengar, vilket det en gång också gjorde. Men företaget har hittat en väg, som numera också på pappret inkluderar CSR.
Anna förklarar MKB:s strategi för sådant som skulle kunna sorteras som CSR-aktiviteter:
”Vi ser det som en naturlig del i företagets strategi, och som en utveckling av det vi redan gör idag. Vi får inte göra sociala investeringar om de inte är lönsamma. Vill kommunen att vi ska göra en olönsam investering måste de ge oss det uppdraget och sedan täcka upp för den delen som inte ger avkastning”. Strategin tycks fungera. Årets resultat för 2012 var ett överskott med 184 miljoner efter skatt.
Jag sitter med på ett stormöte där samtliga anställda i MKB får en detaljerad genomgång av bolagets årsresultat. Där sitter alla, även de som ägnar dagarna åt att möta kunderna i frågor som rör slitage, tillval, utebliven hyra, bostadssociala problem, sopsortering, lägenhetsbyten och andra frågor. Här ges tydlig och exakt information om vad det är som har gjort att det ekonomiska resultatet har blivit som det har blivit, hur det påverkar framtiden och målbilden. Och jag gissar att denna långa genomgång, där ledningen signalerar att även den som hanterar trasiga duschgolv eller ordningen på miljöstationen måste förstå vad som gör företaget lönsamt, är en viktig del i framgången.
Att MKB nu väljer att lyfta fram CSR-begreppet handlar snarare om att de, med över tjugo års av erkänt framgångsrikt arbete, har erfarenhet av vad som är affärsmässigt och därmed kan definiera begreppet för andra. Detta snarare än att någon annan berättar för dem vad CSR bör innebära. Gör först, berätta sedan. Det är rätt tågordning. Pratpåsarnas tid på CSR-marknaden är förbi.
Tove Lifvendahl
Tove Lifvendahl är Senior Fellow på tankesmedjan Fores, författare och debattör. I höst tillträder Lifvendahl som politisk chefredaktör för Svenska Dagbladet.