Företagsledare tar med CSR-begreppet rollen som en modern aristokrati. En föga önskvärd utveckling menar författare och professor Deirdre McCloskey. Liberal Debatts Karl Axelsson intervjuar henne strax innan ett anförande för finansdepartementet.
Deirdre McCloskey andas pondus. I en handvändning kan hon gå från det mest vardagliga av samtal till ett djupt initierat resonemang. Vi möts i en hotellobby i Stockholm.
Deirdre McCloskey är professor i nationalekonomi, historia, engelska och kommunikation vid University of Illinois i Chicago. Hon är även hedersdoktor vid Göteborgs Universitet, författare och liberal debattör. Inte minst har gästinläggen i bloggen Bleeding Heart Libertarians väckt stor uppmärksamhet.
”De växer likt svampar ur marken”
Så beskriver McCloskey alla de böcker som med breda penseldrag försöker förklara hur och varför världen har förändrats under de senaste 200 åren. Ekonomhistoriker från alla håll och kanter skriver epos om hur världen blev rik och hur människor lyfts ur fattigdom. Det gör även Deirdre McCloskey. Hon menar dock att de andra har fel.
I sin trilogi om borgerliga värderingar och dygder förklarar hon hur världen transformerats, inte genom kol och stål utan, genom sociologiska förändringar i synen på handelsmannen, bankiren och entreprenören. När jag frågar vad som driver henne svarar hon att det i ljuset av den samhälleliga ångesten inför den ekonomiska krisen behövs en annan berättelse:
”Om du inte tar ett långt historiskt perspektiv på utvecklingen kommer du att grovt missförstå hur världen fungerar.”
McCloskey menar att den pågående krisen fått oss att drabbas av en infantil ångest. Vi vet att liknande kriser skett åtminstone sex gånger tidigare, och att läget var sju resor värre under trettiotalet. Visst måste vi tala om dagens kris, men läget kommer att misstolkas om de enorma förändringar som skett under de två senaste seklen inte tas i beaktande. Krisen har drabbat USA och Europa, somliga länder mycket hårt. Samtidigt lyfter Indien, Kina, Brasilien och en rad andra länder sin befolkning ur fattigdom. Tas hela världens utveckling i beaktande har inkomsten per capita ökat mer de senaste fem åren än någonsin i mänsklighetens historia.
Deirdre McCloskey menar att när äldre släktingar beklagar sig över hur saker var bättre förr så har de fel. Även om kvalitetsökningarna på varor och tjänster räknas bort så är inkomsten per capita i Sverige trettio till 100 gånger högre än år 1800. Ens försiktigt räknat överträffar detta allt tidigare i historien. Som jämförelse kan ställas att de tidigt högtstående kulturerna Sungimperiet i Kina och Romarriket svarade för en fördubbling av välståndet. Ställd inför detta är det rimligt att fråga sig hur mycket kris vi egentligen har.
”Reformationen gjorde folk modiga och radikala. Det ledde till framgångsrika revolutioner.”
När jag frågor om företagarnas roll i samhället berättar McCloskey om det historiska skifte som skedde under reformationen. I William Shakespeares England föraktades handelsmän, bankirer och entreprenörer. Samhället var byggt kring idén att vägen till ärbarhet gick genom aristokratin och att tjäna överheten. Det fanns samhällen som präglades av borgerliga dygder och som uppskattade handel och entreprenörskap, men de var inte uthålliga. Exempelvis det medeltida Venedig, rikt tack vare handel. Men med rikedomen förvandlades de rika handelsfamiljerna till vanlig europeisk aristokrati och utvecklingen avstannade.
Den riktiga förändringen kom i Nederländerna. Ur det åttioåriga frihetskriget (1568-1648) föddes uppskattning och respekt för duktiga handelsmän och entreprenörer. Snabbt fick Nederländerna världens största handelsflotta, med vilken man kunde bryta sig loss från dåtidens stormakt, det Habsburgska riket. Detta gjorde vanligt folk djärva och liknande revolter följde runt om i världen, men det var i Europa som de lyckades.
Deirdre McCloskey fortsätter sitt resonemang om Europas förändring med att konstatera reformationens oerhörda kraft. Tanken om allas likhet inför Gud var en otroligt radikal idé och kom snabbt att fortplanta sig i norra Europa. Revolter och reformation stärkte borgarklassen i Europa. En av följderna var den explosionsartade tillväxten under den industriella revolutionen.
”Företagsledare tar rollen som nya aristokrater”
När Deirdre McCloskey får frågan om sin syn på CSR, Corporate Social Responsebility, börjar hon i vännen Milton Friedmans syn på frågan. Likt Friedman, vänder hon sig mot att direktörer och företagsledare beter sig som en ny aristokrati och skänker bort vinst som gåvor till civilsamhället. McCloskey erkänner dock fenomenet som ett sätt att kompensera företagsledare, att donationerna ger de som ger uppskattning och ära.
Även om hon är tveksam till begreppet CSR, kritiserar McCloskey med kraft den Gordon Gekko-mentalitet som lärs ut vid amerikanska ekonomutbildningar – att ”Greed is Good”. Hon menar att företag måste agera i enighet med samhällets normer och aldrig kan strunta i negativa externaliteter. Aktieägare måste vara på banan, företagets handlingar bör ske transparent och företagsledningen ska ta ansvar för hela sin underleverantörskedja.
”Staters möjligheter att taxera och göra saker värre har ökat exponentiellt.”
Jag frågar Deirdre McCloskey om det finns någon idé som idag skulle kunna bära samma sprängkraft som reformationen och den religiösa jämlikhetstanken gjorde på sin tid. Hon svarar:
”Tanken att samhället kan fungera utan staten.”
I USA är ledordet frihet, i Sverige är det jämlikhet. Trots att amerikaner värdesätts frihet högt är tanken på ett samhälle utan stat även i USA oerhört radikal. McCloskey menar att den amerikanska högern överdriver i sina beskrivningar av Sverige. Ett gott exempel på att bilden av det socialistiska Sverige är felaktig hämtas från SAAB-konkursen. Den svenska regeringen vägrade här att ge omfattande understöd, den amerikanska öste kapital över General Motors. Sverige är, menar McCloskey, en mer liberal marknadsekonomi.
”Jag hatar ordet kapitalism, det är ett korkat ord.”
McCloskey är optimist. Hon menar att så länge vi inte skjuter oss i foten, som gjordes exempelvis 1914 då världen stod i brand, så kommer världen att bli rikare och människor att få det bättre. McCloskey är dock skeptisk till begreppet kapitalism. Hon menar att vägen till välstånd inte går genom vad människor föreställer sig när de hör ordet. Det är inte genom att ställa fler vid löpande band utan genom marknadstestad innovation som framtiden säkras. Det är vad hon kallar det förhållningssätt som på två sekel i grunden förändrat det sätt vi lever på.
Efter vår lunch ska Deirdre McCloskey snabbt vidare till finansdepartementet. Jag frågar vad hon vill säga till Anders Borg. Skämtsamt och blixtsnabbt svarar hon: “gör ingenting, avgå”. Vi skrattar och hon fortsätter att konstatera att vägen till framtida välstånd går genom marknadsprövad innovation. För ett litet och exportberoende land som Sverige är det helt avgörande att värna öppenheten.