Liberal Idédebatt Copy

Liberal Idédebatt är en bokserie där framstående svenska tänkare får tid och utrymme att fördjupa sina tankar inom ett ämne som är viktigt för liberalismen. Utgivningen finansieras av en donation från Ingemund Hägg, professor emeritus i företagsekonomi och med ett livslångt engagemang för liberala idéer och organisationer.

Hittills har utgivits i serien:

Per Svensson: Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel. (2014)

Susanna Birgersson: Det som förloras utåt ska vinnas inåt – Danmark från Kierkegaard till Kjærsgaard (2015)

Andreas Bergh: Två filter: Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig (2017)

Lena Andersson: Om falsk och äkta liberalism (2019)

Håkan Holmberg: Vem tror du att du är? (2021)

Gina Gustavsson: Det öppna sinnelaget och dess fiender (2023)

Sakine Madon: Till kättarens försvar (2025)

 

 

Sakine Madon: Till kättarens försvar (2025)

Hur fria är vi att häckla religion? I tider av kris och försämrat säkerhetsläge, och rädsla för främlingsfientlighet, ökar kraven på förbud mot att häda religiösa urkunder och andra texter. Utifrån de senaste årens laddade diskussioner om koranbränningar beskriver journalisten Sakine Madon en yttrandefrihet under press. Hon menar att vi genom att ge upp rätten att häda sviker både dem som genom historien pressade tillbaka kyrkans hårda förtryck – och dagens frihetskämpar i islamistiska diktaturer. Sakine Madon försvarar den baktalade kättaren och påminner om att utan rätten att ge sig på religion är yttrandefriheten inte hel.

Till kättarens försvar är den sjunde utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.

 

Gina Gustavsson: Det öppna sinnelaget och dess fiender (2023)

I stora delar av världen har liberala ideal och rörelser lidit oroväckande nederlag. Hur ska den som ändå tror på individen och friheten lyckas hålla sig upprätt genom denna kris? Om liberalismen ska överleva krävs självrannsakan och vitalisering av ett förlorat etos.

I Det öppna sinnelaget – och dess fiender tar Gina Gustavsson med läsaren på en upptäcktsfärd genom seklerna, från 1700-talets franska salonger till folkomröstningen om Brexit 2016. Här finns Germaine de Staël och Benjamin Constant på flykt undan Napoleons tyranni, John Stuart Mill och Harriet Taylor som längtar efter frihet i både det privata och offentliga livet, och Isaiah Berlin och Anna Achmatova som möts en vinternatt i Leningrad när kalla krigets skuggor kryper allt närmare.

Gustavsson finner i dessa liberalismens portalfigurer rötterna till ett liberalt etos som förenar förnuft och känsla, men också en varning: Även i de mest liberala samhällen pågår en ständig dragkamp mellan öppenhet och slutenhet, och för att värna om individen och friheten måste vi slå vakt om det öppna sinnelaget.

Liberaler, kommer vi att upptäcka, ska inte bara undvika att irra bort sig i den mörka, djupa skogen där populisternas lockrop ekar. De måste också våga lämna upplysningens raka alléer och symmetriska buxbomshäckar. För bortom harmonin och förutsägbarheten finns ett vildare, öppnare och mer romantiskt landskap. Ett där igelkottarna rullar ihop sig av rädsla, medan rävarna vigt och nyfiket pilar in och ut ur skuggorna.

Det öppna sinnelaget – och dess fiender är den sjätte utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.

 

Håkan Holmberg: Vem tror du att du är? (2021)

”Människor är komplexa och mångsidiga. Man kan vara kristen, feminist, förälder, norrlänning, vegetarian, socialdemokrat, Sirius-supporter, hundägare, motståndare till plågsamma djurförsök och en mängd andra saker på samma gång. I vissa situationer är en identitet viktigast, i andra situationer en annan. Innebörden av en identitet kan ändras, vissa identiteter överger man medan andra kommer till. Att påstå att en enda av alla tänkbara identiteter är den som räknas är att krympa människor till oigenkännlighet.”

Identitet är ofta centralt i frivilliga gemenskaper. I regel finns någon form av avgränsning – några hör till, andra inte. Ibland ger identiteten gemensamma symboler eller uppförandekoder, andra gånger syns den inte alls. Men samtidigt som det är naturligt att människor söker gemenskap i grupper så bör varningslamporna börja blinka när tankar om tydligt avskiljbara identiteter och åtföljande särrättigheter överförs till politiken.

Håkan Holmberg, länge politisk chefredaktör på UNT, var övertygad om att öppna samhällen byggs med universella värden. Politiskt grupptänkande, menade han, kortsluter det politiska samtalet och har genom historien banat väg för några av mänsklighetens största grymheter. Den här boken kom att bli Håkan Holmbergs sista, den utges postumt efter samråd med hans efterlevande. Boken är en noggrann uppgörelse med identitetspolitiken – och en uppmaning till motstånd mot grupptänkandet.

Vem tror du att du är? är den femte utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.

 

Lena Andersson: Om falsk och äkta liberalism (2019)

”Att vara liberal är att vara kluven”, brukar det sägas. Är det alltså för att ingen vet vad som är rätt och sant som vi bör vara fria enligt liberalismen? I så fall lever friheten farligt.

I denna skrift argumenterar Lena Andersson för motsatsen. Friheten kommer av att vi någorlunda väl kan tänka oss fram till vad som är rätt och sant. Frihetens grund är inte tankens velighet, hos den finns inget lojt och sladdrigt. Friheten är tankens påle i köttet.

För vem finns människan till, för henne själv eller för något ”högre” syfte? Hur mycket vi än flyr in i framtiden undkommer vi aldrig antiken och filosofins grundläggande frågor. Än i dag sliter de i samtiden. Från ena hållet drar en samhällssyn där tillväxt överordnas allt, från det andra identitetspolitiken. Hos bägge är friheten människan till låns och hennes bara så länge den uppfyller ”samhällets” mål. De gör också anspråk på ”frihet”. De är skenliberala.

Lena Andersson menar att filosofin och det rationella tänkandet är liberalismens bästa försvar. Hon börjar, kanske något oväntat, med att sluta upp bakom Platon i kampen mot sofisterna. Hon jagar sedan deras efterföljare – in i dagens identitetsvänster, högernationalism och skenliberalismens andra nästen.

Om falsk och äkta liberalism är den fjärde utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.

 

Andreas Bergh: Två filter: Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig (2017)

Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt. Samhällsdebatten domineras av negativt tänkande och tron att världen ständigt blir sämre. Vi människor är dåliga på att se våra framsteg. När vi väl ser dem är vi lika dåliga på att förstå vad de beror på.

Historiskt sett har det negativa tänkandet tjänat människan väl. Hoten har varit många och det har varit en fördel att upptäcka dem snabbt. Men i takt med att världen blir allt bättre att leva i blir vårt instinktiva negativitetsfilter allt sämre anpassat till verkligheten. Samtidigt diskuterar vi helst med likasinnade, vilket gör att även en felaktig världsbild blir bekräftad och förstärkt. I våra respektive klubbar för inbördes beundran förvrängs alla intryck av världen utanför genom ett ideologiskt filter och vi blir alltmer oförstående inför andras åsikter.

Medan höger och vänster kämpar för att lägga skulden för världsproblemen på »inkompetenta politiker« eller »giriga kapitalister«, är det få som tar sig an den kanske viktigaste frågan av alla: Vilka är skälen till att utvecklingen i världen, trots människans alla fel och brister, i huvudsak går åt rätt håll? Genom att koppla samman psykologi med samhällsvetenskaplig forskning om välstånd slår nationalekonomen Andreas Bergh här ett slag för en ärligare och mer konstruktiv samhällsdebatt. Även den läsare som tror sig tänka fritt och vara oinskränkt blir varse att så inte är fallet.

Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig är den tredje utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.

 

Susanna Birgersson: Det som förloras utåt ska vinnas inåt – Danmark från Kierkegaard till Kjærsgaard (2015)

Så nära men så långt borta. Syskonspråk, sammanflätade arbetsmarknader och välfärdssystem, goda kommunikationer och en på många slagfält befäst gemensam historia. Ändå är den svenska bilden av Danmark påfallande schablonartad. Danskar röker och dricker öl, när de inte producerar fantastisk tv är de sexistiska och främlingsfientliga, vulgära och snacksaliga – allt på en rotvälska som blir allt svårare att förstå. Inte undra på svenskarnas ogillande. Susanna Birgersson skriver om hur Danmarks historia förklarar dess samtid, och hjälper alla svenskar som vill förstå grannlandet på djupet.

Det som förloras utåt ska vinnas inåt – Danmark från Kierkegaard till Kjærsgaard är den andra utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.

 

Per Svensson: Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel. (2014)

Hat är ett starkt ord. Ändå beskriver inget bättre den frätande reaktion som uppstår vid meningsmotståndares kontakt med liberala idéer. För även om liberalismen gick segrande ur 1900-talet samlas nu åter såväl socialister som konservativa till nya angrepp.

I denna den allra första delen i essäserien Liberal Idédebatt växlar journalisten och författaren Per Svensson mellan historia och nutid i sökandet efter de liberala idéströmningarnas sprängkraft. För att förstå utmaningarna för liberalismen av i dag synar Svensson noga dess fiender.

Vad driver den i Sverige åter tilltagande romantiseringen av kollektivistiska ideologier och förhållningssätt? Hur förklarar historien att Angela Merkels ljumma nykonservatism till sist utraderade de tyska liberalerna FDP? Och inte minst: Vad gör man åt att liberalismens egna argument har kidnappats av krafter som vill inskränka den individuella friheten?

Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel är den första utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt.

Köp boken här.