Skip to content
Den gamla skolans EPA-traktor. Foto: Fmmattsson, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons
Den gamla skolans EPA-traktor. Foto: Fmmattsson, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons
Samhälle | EU

Kan EU bli relevant för unga (igen)?

Förbud mot snus, förbud mot Tiktok och därtill långsammare A-traktorer. För den yngre generationen kan EU ibland kanske kännas lite sådär. Ulrik Hoffman, vd på analysföretaget Ungdomsbarometern, pratar om ungdomssentimentet inför valet.

Huruvida EU historiskt varit en relevant institution för unga i Sverige går att ha olika uppfattningar om. Förvisso har parlamentsvalen utgjort ventiler där engagemang i smala men brinnande sakfrågor kunnat sippra ut: tänk Piratpartiets eller Feministiskt initiativs framgångar. Men de har aldrig nått upp i närheten av valdeltagandet i riksdagsvalen bland unga väljare. I EP-valet 2019 röstade 44 procent av de unga röstberättigade upp till 29 år, vilket innebär nästan en halvering jämfört med samma grupps valdeltagande i riksdagsvalet 2018. Motsvarande jämförelse i åldersgruppen 65+ ger vid handen att ungefär en tredjedel färre röstade i EP-valet jämfört med riksdagsvalet. När ungas valdeltagande i riksdagsvalen fram till 2018 ökat och hamnat på nästan samma nivå som bland befolkningen i stort, så går det inte att se samma tendens i EP-valet. Tvärtom minskade det istället mellan 2014 och 2019. 

Sedan 2019 har ungas politiska intresse också svalnat betänkligt, bland annat till följd av uppgivenhet inför samhällsutvecklingen både i Sverige och omvärlden […]

Sedan 2019 har ungas politiska intresse också svalnat betänkligt, bland annat till följd av uppgivenhet inför samhällsutvecklingen både i Sverige och omvärlden men också för att andra frågor kring den egna tillvaron och framtiden känns viktigare. Utgångsläget för ett ökat valdeltagande bland unga den 9 juni är således tufft, i synnerhet som de brinnande ungdomsfrågorna saknas, alternativt har otydlig partikoppling. Många frågor som getts mycket uppmärksamhet i rapporteringen kring EU senaste åren är knappast några valvinnare bland unga: tänk förbud mot vitt snus, förbud mot TikTok eller hårdare krav på A-traktorer. Samtliga av dessa riskerar istället att spä på EU-motståndet i de grupper av unga där det redan idag är som starkast. 

Nu är EU, och ungas förhållande till detsamma, inte bara parlamentsvalen. Men mycket pekar på att unga i Sverige generellt har ett ganska svalt förhållande till unionen: detta syns i såväl Ungdomsbarometerns undersökningar där under hälften säger sig vara positiva till EU (utan att för den saken vara negativa), som i det låga intresset för att jobba för EU:s institutioner. 

EU:s problem i att engagera unga bottnar inte i att dess historiska framsteg inte är relevanta för unga, utan att det vilar på gamla segrar. Passfriheten, program för utbytesstudier och avskaffandet av roamingavgifter utgör alla exempel på framgångar som kanske är extra viktiga för unionens yngre medborgare. Problemet är bara att inga unga längre minns när de infördes, och därför tar dem för givet. 

Jag ser två huvudsakliga möjligheter för EU att öka intresset bland unga både på kort och lång sikt. Det första är att fortsätta utgöra en ventil för frågor som unga tycker är viktiga men av olika anledningar inte vill eller kan kanalisera på den nationella politiska arenan. I en tid då unga vänder sig inåt och prioriterar utvecklingen i Sverige, är inte minst miljö- och klimatfrågor ett tydligt exempel på detta. Samtidigt som den faller i prioritet som den viktigaste samhällsfrågan i Sverige, är det den viktigaste frågan inför EP-valet i Ungdomsbarometerns undersökningar. En förklaring här kan vara ett visst mått av dåligt samvete för att frågan minskat i intresse, en annan att det är en fråga som de flesta anser behöver överstatliga lösningar och är trötta på fokuset på det individuella ansvaret.

[…] ett EU som bara upplevs agera motvalls till populära fenomen bland unga både i Sverige och i andra länder kommer inte att bli långsiktigt framgångsrikt

Det andra är att sluta förbjuda och börja möjliggöra igen. I uppräkningen av impopulära sakfrågor ovan finns säkert goda intentioner, men ett EU som bara upplevs agera motvalls till populära fenomen bland unga både i Sverige och i andra länder kommer inte att bli långsiktigt framgångsrikt. Istället bör unionen fokusera på det som det historiskt gjort mest nytta både för unga och andra: att underlätta för människor att träffas, kommunicera och handla med varandra. Att främja entreprenörskap och digital teknik, både genom regellättnader, nätverk och kanske också finansiering, är en annan fråga som kan knyta an till en stark ungdomstrend både i värdering och praktik. Bara genom att gå i takt med tiden och ständigt göra livet bättre för medborgarna kan EU vinna både dagens unga och nästa generation. 

Ulrik Hoffman
Ulrik Hoffman är VD på analysföretaget Ungdomsbarometern
ulrik@ungdomsbarometern.se

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!