5 000 pansarskott blev startskottet på den nya säkerhetspolitiska ordningen som Sverige förhåller sig till efter Putins invasion av Ukraina. En ännu större säkerhetspolitisk jordbävning ägde rum tvärsöver Östersjön när Tyskland gick från “Wandel durch Handel” till faktisk handling. LUF:s utrikes- och säkerhetspolitiske talesperson Olle Johnsson skriver om vad det egentligen innebär för EU att det största och rikaste medlemslandet tagit sig an en ny roll i säkerhetspolitiken.
Mantrat “Wandel durch Handel” betyder på tyska “förändring genom handel”. Det har varit en central del av den tyska utrikespolitiken där fokus har legat på att gynna tyska ekonomiska intressen, även på platser där varken demokrati eller mänskliga rättigheter funnits. Rysslands invasion av Ukraina blev till slut dödsstöten för mantrat då gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland sköts i sank.
Kort därpå påbörjade förbundskansler Olaf Scholz ett nytt kapitel i tysk försvars- och utrikespolitik när regeringen deklarerade att kriget i Ukraina innebar en vändpunkt och att Tyskland ska rusta upp sitt eget försvar samt bidra med vapen till de ukrainska styrkorna. Beslutet är en sensation i sig då det sedan länge varit en helig tysk princip att inte blanda sig i väpnade konflikter militärt.
EU:s oförmåga att agera kraftfullt i säkerhetspolitiken har kännetecknats av bristen på handling vid stora internationella händelser.
Tysklands besked gav ringar på vattnet och EU bekräftade dagen därpå att 500 miljoner euro ska spenderas på att stärka Ukrainas försvar. Ett historiskt beslut då det är första gången någonsin som EU har finansierat vapen till ett land under attack. En skarp kontrast mot ett EU som under en lång tid haft svårt att leva upp till förväntningarna att bli en relevant säkerhetspolitisk aktör.
EU:s oförmåga att agera kraftfullt i säkerhetspolitiken har kännetecknats av bristen på handling vid stora internationella händelser. Responsen har alldeles för ofta bara resulterat i vaga uttalanden och fluffiga värdeord vilket inneburit att EU inte tagits på allvar när det kommer till frågor som rört säkerhetspolitik. För drygt ett år sedan blev EU:s representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Josep Borrell förnedrad under ett besök i Moskva då Ryssland under besöket passade på att utvisa diplomater från medlemsländer under pågående besök. Samma Borrell har nu fått musklerna av EU:s medlemsländer att inte bara reagera på vad som sker i Ukraina utan också agera.
Tanken om EU som ett fredsprojekt föddes efter andra världskriget, det EU vi kommer att leva med i framtiden formas i allra högsta grad av kriget som pågår just nu.
U-svängen Tyskland gör i synen på sin roll i militära konflikter och enorma tillskott till försvarsutgifterna innebär att det numera finns en bredare samsyn i EU och Nato när det kommer till säkerhetspolitiken. Kriget har lett till att EU står mer enat än någonsin när det kommer till uppfattningen att unionen behöver en starkare förmåga att kunna försvara sig.
Den uppdaterade säkerhetspolitiken i EU och Tyskland visar även på den höga hastighet som sanningar som länge tagits för givna nu förändras. Kriget rasar fortfarande för fullt i Ukraina och fler sanningar kommer att hamna i nytt ljus innan kriget är över. Tanken om EU som ett fredsprojekt föddes efter andra världskriget, det EU vi kommer att leva med i framtiden formas i allra högsta grad av kriget som pågår just nu.
Olle Johnsson