Val stundar i Frankrike i vår, till såväl presidentämbetet som till nationalförsamlingen. Utgången i valet kommer att ha stor påverkan på Europa. På plats under valvåren finns Liberal Debatts Matilda Molander, Eric Luth och Jesper Ahlin Marceta.
Den 9:e juli 2021 tillträdde den första regeringen i Sveriges demokratiska historia som inte hade någon landsbygds- eller jordbruksminister. De frågorna skyfflades i stället över på näringsminister Ibrahim Baylans bord. Det muttrades i LRF, rynkades på näsan i skogsägarrörelsen och grumsades i jaktlag. »Ska Baylan sköta landsbygdsfrågorna på sin fritid?«, sade Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson till Expressen. Och så var det svenska bondeupproret över.
Bönderna är en politisk makt att räkna med i Frankrike, och det handlar inte bara om det ständiga hotet om gödselspridare på Champs-Elysées.
Samtidigt i Frankrike kraftsamlar president Emmanuel Macron för att vinna landsbygdens röster. När Macron valdes för snart fem år sedan var han själva sinnebilden av den urbana eliten, som lade fram förslag om att höja bensinskatten och utsåg aktivisten Nicolas Hulot till miljöminister. Fem år och ett gula västarna-uppror senare anstränger han sig istället för att vinna landsbygdens röster, och reser runt i vad som brukar kallas för la France profonde – den franscha vischan – för att försöka lägga lite lera och gödsel till sin välpolerade stadsbo-image och lansera sig som en president för hela Frankrike.
Bönderna är en politisk makt att räkna med i Frankrike, och det handlar inte bara om det ständiga hotet om gödselspridare på Champs-Elysées. Matproduktionen och bönderna är Frankrikes stolthet, måltidskulturen ett immateriellt världsarv. En halv miljon människor arbetar i femtontusen matföretag, som säljer varor till ett värde av 200 miljarder euro. Var och varannan by producerar en ost eller ett vin med skyddad ursprungsmärkning.
Det finns en distinkt kultur i Frankrike av att framhålla livet på landet som eftersträvansvärt. Fler än fyra av fem fransmän ser livet på landet som det bästa livet, enligt en opinionsundersökning som gjordes av institutet IFOP för några år sedan. För en majoritet av landsbygdsborna är landsbygden enligt samma undersökning synonym med livskvalitet.
En majoritet av landsbygdsborna anser att de missgynnas av det offentligas reformer, och i ett av världens mest pessimistiska länder är pessimismen som störst på landsbygden.
Samtidigt är den franska landsbygden långt ifrån homogen. Å ena sidan finns det stora områden, med många väljare, som anser att de förbises och förbigås av den parisiska eliten, en känsla som Marine Le Pen framgångsrikt har utnyttjat och underblåst. En majoritet av landsbygdsborna anser att de missgynnas av det offentligas reformer, och i ett av världens mest pessimistiska länder är pessimismen som störst på landsbygden.
Å andra sidan växer och frodas landsbygden på många håll. Detta skildrar bland annat annat journalisten Vincent Grimault, som efter att under två år ha rest runt på den franska landsbygden skrev La renaissance du campagne (Landsbygdens renässans, Ed. du Seuil 2020). I en intervju med tidningen Le Monde beskriver han hur det förvisso finns avfolkningsbygder, men att landsbygden på det hela taget har utvecklats i positiv riktning under de senaste trettio åren.
– Jag har velat visa genom exempel att ingen bygd är dömd på förhand. Vi har en tendens att lägga fokus på det som landsbygden saknar, i stället för det den erbjuder.
Grimault förklarar att såväl invånare som politiker i områden som ständigt får höra att de är på dekis får en negativ bild av sin bygd och ger upp.
– De samhällen som det går bra för, säger han, är de som har lyckats att bryta den negativa
bilden av sig själva, ofta med hjälp av nyinflyttade som har en mindre sträng och uppgiven syn på situationen.
Hur får man då fler att vilja flytta till landsbygden? IFOP:s undersökning lyfter i huvudsak tre utmaningar som hindrar allmänheten från att flytta till landsbygden: Brist på offentlig service, arbetstillfällen och kollektivtrafik.
En knapp femtedel av Frankrikes befolkning bor på landsbygden. De är potentiella väljare som kan avgöra valet.
Arbetstillfällen är i huvudsak en fråga för näringslivet, men såväl kollektivtrafik som offentlig service beslutas politiskt. Ändå är det sällan som bussar och postkontor blir valfrågor.
En knapp femtedel av Frankrikes befolkning bor på landsbygden. De är potentiella väljare som kan avgöra valet. Vill man vinna dessa väljare, som som känner sig förbisedda och bortglömda, behöver man förvisso ge trovärdiga svar på landsbygdens utmaningar. Men man behöver också ingjuta optimism och framtidsanda i en väldigt pessimistisk befolkningsgrupp. Det kommer förmodligen att bli den svåraste nöten att knäcka. Återstår att se om lite lerstänk på Macrons kostymer kan få ordning på den saken.