Tiktok, Snapchat, Youtube, Instagram. Ungdomar tillbringar mer och mer av sin tid på internet. Under pandemin, när alltifrån skolgång till sociala aktiviteter har blivit digitala, har trenden accelererat. Samtidigt känner sig unga allt mer ensamma. LD:s Klara Lidman skriver om tonår i en (alldeles för) digital tid.
»Ungdomstiden är ju en tid när man är mer sökande än tidigare. […] [D]et blir extra svårt, extra stort eller extra härligt när man är ung och möter mycket för första gången.«
Tamara Mivelli, vinnare av ungdomslitteraturpriset Hjärtans Fröjd
Ungdomsbarometerns rapport om gymnasieelever under covid är dyster läsning. Andelen unga som beskriver livet som ensamt har ökat från 22 procent till 48 procent, andelen som beskriver det som tråkigt från 20 procent till 57 procent. Inte så förvånande när skolbänken förflyttats till pojk- eller flickrummet; när nervösa hemmafester ersatts av hemmakvällar med föräldrarna.
»Det känns som vi blivit bestulna vår gymnasietid.«,
Mattius Yousef, som går sista året på samhällsprogrammet, till DN (25/3 2021)
»Inte minst tonåringar befinner sig i en period i livet där social interaktion är avgörande för utveckling och välmående«, konstaterar företrädare för svenska barnläkarföreningen på SvD Debatt och varnar för följderna av covid. Eller mer poetiskt beskrivet av Per Svensson på DN: »Det finns knappast någon period i livet som formar en människa så djupgående som gymnasieåren. Nu riskerar en hel generation att gå miste om att upptäcka sig själva i mötet med andra. […] rasterna, fikandet, de flick- och pojkvänner man får och förlorar, nycklarna till världen som man hittar och tappar.«
Men även om digital undervisning och social distansering har eldat på ungdomars internetanvändande så är livet framför en skärm inte något nytt för ungdomar. »Unga är hemma i sina sovrum mer än någonsin, när vi egentligen behöver se och höra varandra fysiskt för att få naturliga och biologiska effekter i hjärnan«, skrev hjärnforskaren Sissela Nutley i SvD redan för ett par år sedan.
Dagens ungdomsgeneration är den första som har vuxit upp med portabelt internet och med sociala medier som en parallell – men lika reell – verklighet som den fysiska. Trots detta är sociala medier en av tre stora trender bland unga när Ungdomsbarometern tillfrågat tiotusen 15-24 åringar. Är inte det förvånande? Facebook kom till Sverige 2006, Instagram 2010. Även om appfloran ständigt utökas kan man knappast kalla sociala medier för någon nyhet. Nyheten måste därmed bestå i ett förändrat användande av sociala medier och den roll de digitala plattformarna spelar i ungdomars liv.
»Jag tillbringar mer tid vid mobilen och har utvecklat ett litet beroende, tror även att jag kommer fortsätta tillbringa mycket tid på mobilen efter coronakrisen.«
Tjej, 18 år, till Ungdomsbarometern
Inte särskilt förvånande konstaterar Ungdomsbarometern att användandet av digitala plattformar ökar när fysiska möten begränsas. Hälften av de unga lägger mer tid på Instagram, att spela data-/tv- eller mobilspel, kolla på Youtube, eller titta på tv-serier och film än före pandemin. Två av fem lägger mer tid på Tiktok eller Snapchat. Enligt psykiatrikern Anders Hansen, författare till boken Skärmhjärnan, är unga personer rent biologiskt särskilt mottagliga för det digitala. Deras ofullständigt utvecklade frontallob medför att deras impulskontroll är sämre än hos vuxna, vilket gör digital teknik mer förförisk för dem. Dessutom, beskriver Hansen, har unga ett mer potent belöningssystem, vilket innebär att de får större kickar och har lättare för att utveckla beroenden. Redan före coronapandemin kollade svenska ungdomar på sina mobiltelefoner tre till fyra timmar per dag.
Förutom att inte utgöra en tillfredställande ersättning för det fysiska mötet medför sociala medier även andra baksidor. Försämrad koncentrationsförmåga och minskad sömnkvalitet och -kvantitet är några uppenbara. Men en aspekt som särskilt drabbat unga är den psykiska ohälsa som följer i digitaliseringens spår. Hansen beskriver hur flera undersökningar har visat att ju mer tid som läggs på aktiviteter kopplade till skärmar – sociala medier, Youtube-klipp och datorspel – desto sämre mår unga. Och att icke-skärmrelaterade aktiviteter; att umgås med kompisar, idrotta eller spela ett instrument, gör att unga mår bättre. Unga vuxna som lägger mycket tid på sin mobil har visats löpa ökad risk för sömnbesvär, stress och depression.
»Jag tror att vi kommer börja uppskatta ’fysiska möten’ mer. Det är uppenbart att sociala medier inte räcker för att täcka våra sociala behov.«
Tjej, 18 år, till Ungdomsbarometern
Men det finns ett motstånd mot det digitala livet hos ungdomarna själva. I Danmark tyckte hälften av gymnasisterna i en studie att de använde mobilen för mycket och i USA ansåg sig hälften av ungdomarna ha ett mobilberoende. Det påtvingade corona-livet tycks ha intensifierat detta motstånd. Många unga beskriver, enligt Ungdomsbarometern, en ökad längtan efter fysiska möten. Exempelvis har ungas intresse för festande, som under lång tid varit på nedåtgående, nu plötsligt ökat.
»Jag tror inte att unga kommer ta något för givet. De kommer att resa och festa mest. Jag tror att många har saknat gemenskap och att vara samlade i en stor trupp.«
Tjej, 18 år, till Ungdomsbarometern
I väntan på fester och umgänge har unga utvecklat nya intressen under pandemin. De spenderar mer tid i naturen än tidigare och har ett ökat intresse för träning och hälsa. Dessutom har analoga fritidsaktiviteter som att måla eller rita, laga mat, odla och läsa böcker fått ett uppsving.
Frågan är om dagens unga kommer att bära med sig sina mobilvanor även efter pandemin. För samma saker som gör ungdomarna mobilberoende; dålig impulskontroll och sökande efter snabba kickar, är också det som skapar deras sug efter livet. I ungdomen vill vi söka oss bort, ha cidersmakande hångel och glömma morgondagen. Vad sorgligt det vore om just dessa impulser i stället fångar kvar ungdomarna i självvald isolering när den påtvingade släpper. Vilken fejl av moderniteten. Låt oss hoppas att Moderata ungdomsförbundets löfte gäller hela deras ungdomsgeneration: »När vaccinet bekämpat virushotet ska vi återerövra livet med omedelbar verkan.«
Klara Lidman är läkarstudent och sitter i Liberal Debatts redaktion.
@LidmanKlara
klara.lidman@liberaldebatt.se