Ledare

Corona har gjort det osynliga synligt

Text: Matilda Molander & Emma Høen Bustos

Under året som gått har våra liv och vårt samhälle förändrats i grunden – av något vi inte kan se. Den osynliga och oinbjudna gästen är allerstädes närvarande och har fått oss att se världen på ett annat sätt. Vi lägger märke till människor vi tidigare inte såg. Folk i gången på Willys som vi tidigare bara passerade förbi på väg till mjölken är nu ett hinder, i högsta grad närvarande, något att parera och att anpassa sina rörelser efter, en anledning att backa, vänta och ta en annan gång.

Familjemedlemmar vi tidigare kanske tog lite för givet har blivit livsnödvändiga i en tid där sociala kontakter annars bara kan ske via skärmen. Många har den hårda vägen fått inse hur svårt det är att vara utan fysisk närhet.

Vård- och omsorgspersonal har gått från grå offentliganställda till samhällets hjältar. Deras krav på högre löner och bättre arbetsvillkor lär vara betydligt svårare att ignorera i fortsättningen och Kommunal vill inte längre rätta sig efter det »märke« som i decennier styrt den svenska lönebildningen.

LD:s kulturredaktör Eric Luth tar i detta nummer spjärn mot den italienske marxist-filosofen Giorgio Agamben för att analysera hur de, i normala fall drakoniska och oacceptabla, åtgärder som vidtagits i många länder för att stoppa smittan synliggjort politikens kraft.

För de som inte litar på politikens åtgärder blir kanske konspirationsteorierna ett sätt att hantera den osäkerhet och maktlöshet som det osynliga viruset skapar, funderar LD:s Fredrik Thorslund.

Det är dock inte första gången som grupper och fenomen går från osynliga till synliga och därigenom förändrar vårt samhälle. Statsvetaren Andreas Eriksson skriver om hur en värderingsrevolution som pågått i det tysta över hela västvärlden gjort att krympande konservativa väljargrupper plötsligt insett att de inte längre är i majoritet och inte längre representeras av de etablerade partierna – vilket öppnat för den nya populistiska högern. Samtidigt finns det debatter som gått från allerstädes närvarande till försvunna. Doktorn i informatik, Nicklas Berild Lundblad skriver om nätliberalismen som försvann, och spår cyberlibertarianernas framtid.

Under tiden vi funderat kring osynligheten har LD:s Anna Gullberg begett sig ut bland folkbokföringsbyråkrater, utanförskapsområden och körkortsadministratörer, för att försöka ta reda på varför det numera finns hundratusentals falska identiteter och osynliga människor i det svenska samhället. Hennes upptäckter har fått Timbros avgående vd Karin Svanborg-Sjövall att resonera kring hur mycket staten egentligen ska veta om oss.

Det och mycket mer kan ni läsa om i detta nummer om osynlighet.

Emma Høen Bustos

Matilda Molander

chefredaktörer och ansvariga utgivare

 

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr