Kommentar

Det första tillägget upplever en märklig tid i USA

Text: Fredrik Thorslund

Det amerikanska samhället raseras bit för bit. Foto: Lorie Shaull

 

”Ställ oss precis vart ni vill, vi ska inte stå i vägen för er!”

Orden kommer från CNN-reportern Omar Jimenez. Jimenez står i en vägkorsning i delstaten Minnesota, där kravallerna rasar efter nyheten om att afroamerikanen George Floyd bragts om livet under ett till synes rutinartat polisingripande. Runt reportern syns rasmassor och brinnande skyltfönster, maskerade demonstranter.

Ett dussin kravallpoliser har omringat tv-teamet från CNN. De har skyddsvästar, gasmasker och dragna påkar.

”Var ni än vill att vi ska stå, vi går dit, vi skulle bara flytta på oss när ni passerade korsningen – säg bara till, vi lyssnar på er.”

En av kravallpoliserna håller Jimenez hårt om armen medan han lugnt förklarar vilka de är, och vad de gör där.

I nästa stund grips Jimenez. Han förs bort från platsen och visiteras av en kravallpolis. Strax därefter grips inslagsproducenten. Och kameramannen. CNN:s tv-kamera tas i beslag.

Scenen, som fångats av den beslagtagna kamera som alltjämt livesände då poliserna slog till mot journalisterna, skulle kunna utspela sig i Syrien, Egypten eller Saudiarabien. Men alla talar engelska. På kravallpolisernas västar står det ”State Patrol” i vita bokstäver. Handfängslade journalister förs bort i riktning mot en ”Target”-butik.

På Twitter uttrycker Donald Trump sitt missnöje över den ”svaga, vänsterradikale borgmästaren”. Trump vill tillkalla Nationalgardet för att stävja manifestationerna. ”When the looting starts, the shooting starts”, konstaterar USA:s 45:e president.

Twitter får gå emellan och markerar inlägget som våldsbejakande. Det strider mot plattformens riktlinjer. Riktlinjer som i stor utsträckning utformats för att motsvara gällande amerikansk terrorlagstiftning.

Det blir det tredje ingripandet mot presidentens twitterflöde inom loppet av några dagar. Tidigare har plattformen bäddat in tillrättavisande nyhetslänkar i presidentens tweets, apropå hans falska påståenden om poströstning. Trump, å sin sida, har svarat med hot om att stänga ner Twitter – eller annars införa sträng ansvarsreglering. Enligt presidenten utgör Twitter ett hot mot yttrandefriheten.

Hans megafon verkar trilskas.

Det första tillägget upplever en märklig tid. Yttrandefriheten – som en gång uppstod till skydd för Omar Jimenez, CNN och den breda allmänheten – ligger till grund för ett presidentdekret som ska sätta kniven mot strupen på några av landets största opinionsbildningsplattformar. Yttrandefriheten, som skulle värja folket från den totalitära staten, åberopas av en president som twittrar ordvitsar om att skjuta upprorsmakare. Och de till synes oförenliga sakerna sker samtidigt.

”Freedom of speech” börjar framstå som ett grumligt koncept för den amerikanska staten. Men långt är inte hoppet från ”grumligt” till ”historiskt”.

Fler artiklar av Fredrik Thorslund

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr