Krönika

Världens högsta skatter – trots snabbt krympande välfärd

Text: Kristoffer Svensson Sellin

I denna min första krönika om livet som liberal i Norrland tänkte jag börja med ämnet sjukvård. Denna sönderreglerade »marknad« av milslånga vårdköer, utrustning som står oanvänd stora delar av dygnet och personal som går på knäna på grund av dåligt chefskap. Denna marknad som vi ändå envisas med att låta det offentliga sköta.

Jag bor i Västernorrlands län, mer bestämt Sollefteå kommun. Sollefteå har blivit världskänt för kampen om jämlik vård. Efter år av neddragningar inom alla samhällsfunktioner som man kan tänka sig så föll slutligen droppen som fick bägaren att rinna över för invånarna i denna timida skogskommun. Det BB som man varit så stolta över och som på något sätt definierat självbilden av staden Sollefteå, som gått från att vara en förhållandevis stor regementsstad till att år för år minska drastiskt i både invånarantal och samhällsutbud, skulle läggas ned.

För att försöka få den politiska majoriteten att ändra sitt beslut och inte avveckla BB, det som många ser som början på slutet för hela Sollefteå sjukhus, så påbörjades en »ockupation«. Denna ockupation är tänkt att fortsätta tills att Sollefteå återigen har ett fullskaligt sjukhus med alla de funktioner som vi hade tidigare.

En annan och mer oväntad motreaktion mot nedmonteringen var att en del av gruppen som engagerat sig för sjukhusets bevarande bestämde sig för att starta en vårdcentral. Inte en »vanlig« privat vårdcentral, med ägare som vill tjäna pengar på vården, utan en kooperativ som skulle finnas där enbart för patienternas väl. Så i form av en ekonomisk förening startades »VOON«, Vård och Omsorg i Norrland. Vårdcentralen rekryterade personal, inredde nya fina lokaler, köpte utrustning och tog ca 8000 patienter från de av Region Västernorrland drivna vårdcentralerna i kommunen.

Tyvärr så blev det som det brukar kunna bli när verksamheter inte har som del av sin målsättning att gå med vinst. Man överskred sina ekonomiska resurser mångfalt och i skrivande stund har föreningen gått i konkurs och drivs av en konkursförvaltare tills det är avgjort vad dess framtid blir.

För oss som bor i Sollefteå är detta självfallet ett stort avbräck då vi återigen måste gå tillbaks till de vårdcentraler som drivs av regionen, med långa väntetider och bristande vård som följd. Även dessa vårdcentraler går så klart med underskott, men när någon annan betalar så spelar det ingen roll utan de har carte blanche att fortsätta sin verksamhet även med enorma underskott.

Ett alternativ, för dem som har råd, är att skaffa en privat vårdförsäkring – en försäkran om att man får den vård man behöver, när man behöver den. En privat lösning för en person i min ålder kostar 3000-5000 kronor årligen och täcker allt i vårdkedjan från resor till och från de privata vårdcentraler och sjukhus som är anslutna, till behandlingar och läkemedel. En helt rimlig kostnad för att få en god vård kan man tycka.

Men som för det mesta finns det också ett men. Lägg de där tusenlapparna på bordet och ta ett kliv tillbaka.

Sollefteå kommun har ett av landets högsta skattetryck. Och i och med att landet är Sverige så betalar jag en av världens högsta skatter på mina inkomster. Att med världens hårdast beskattade inkomster behöva köpa en vårdförsäkring för att täcka upp för de behov som den offentligt drivna vården inte klarar av är bara bisarrt.

Låt oss säga att politiker och tjänstemän som styr vården kommer fram till att det måste till fortsatta nedskärningar i det välfärdsutbud som invånarna i Västernorrland får. Det är inte en helt orimlig tanke då mer eller mindre alla kommuner samt regionen går med stora underskott. Men det kommer ändå att beslutas om höjda skatter då kostnaderna för de kvarvarande tjänsterna fortsätter att skena på grund av bristande kontroll, dålig styrning och mängder av andra problem som offentliga verksamheter lider av.

När kommer människor att börja skattestrejka? Hur mycket är vi beredda att betala för allt mindre? När kommer man politiskt att komma till slutsatsen att den offentliga vården måste reformeras i grunden?

Att konkurrensutsätta alla verksamheter som drivs offentligt och inte tillåta underskott oavsett om de drivs av privata aktörer eller inte, samt ge ett rejält skatteavdrag till alla som köper en privat vårdlösning och på så sätt minskar trycket på det som ska skötas med skattemedel vore ett par rimliga första steg.

Utöver det så borde politikerna som styr erkänna det faktum att personal, patienter och skattebetalare tjänar på att vården blir mer privatiserad. Det leder till ett effektivare resursutnyttjande, bättre vård, nöjdare och mindre sjukskriven personal samt i förlängningen möjligheten att sänka skatterna och ge människor mer av sin frihet tillbaka.

Kristoffer Svensson Sellin är liberalt sinnad egenföretagare som lever och verkar i Sollefteå, Västernorrland. Detta är hans första text som krönikör i LD.
kristoffer.svenssonsellin@gmail.com

Fler artiklar av Kristoffer Svensson Sellin

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr