Expressens kulturredaktör Ida Ölmedal har startat podden »Sex samtal om män« tillsammans med Malin Ekman. LD frågade Ölmedal om status för pappafeminismen, vad man ska göra av Magnus Ugglas kvinnosyn och vad som blir följden av Metoo-upproret.
I augusti 2016 skrev Ida Ölmedal, redaktör på Expressen Kultur, att hon var trött på pappafeministerna. Ni vet, dessa män som kommer ut som feminister så fort de får en dotter och inser att världen är full av sexism. Inställningen borde vara »tänk om det var jag«, inte »tänk om det var min dotter«, menade hon.
Debatten lät inte vänta på sig. Många skrev att det inte spelar någon roll varför män blir feminister. Huvudsaken är att de blir och är det.
Sedan dess har det runnit en hel del vatten under broarna, och LD träffade Ölmedal för en intervju.
Hur står sig pappafeminismen efter Metoo-upproret?
– Metoo rör sig inom pappafeminismens bekvämlighetszon. Att beskydda sina döttrar mot våld låter ju sig göras utan att man behöver rubba mannens roll som överordnad. Det svåra är inte att få män att vilja skydda kvinnor i underläge. Det är att få dem att acceptera kvinnors jämlikhet. Jag håller inte med de som säger att »Metoo« bekräftar bilden av kvinnor som svaga och viljelösa, men det har handlat mer om moral än om makt. Analyserna har ofta stannat vid att männen varit »tölpaktiga«, som en av dem sa, snarare än att de utnyttjat en maktposition som de inte borde ha haft.
Är inte Jimmmie Åkesson den största pappafeministen av dem alla? Nu vill han ju plötsligt skydda »våra kvinnor« från alla hemskheter där ute?
– Sverigedemokraterna använder en populär retorisk figur om att den enda riktiga kvinnofrågan är skydd mot våld. Sådant som pappamånader – det vill säga ekonomisk jämställdhet – viftas bort som krimskrams för en bortskämd medelklass. Gärna en god pension, men först en medalj till pappa Jimmie för att han är tuff mot våldtäktsmän. Det är en sådan backlash! Det finns ju ingen motsättning. Tvärtom. Det är smart politik mot utnyttjande och övergrepp att se till att kvinnor försörjer sig själva.
Vad är det för skillnad mellan en »pappafeminist« som vill skydda sin dotter från tafsande män, Magnus Uggla som »laddat bössan« för att mota bort pojkspolingar och hemmapatriarken som månar om dotterns kjollängd för att hon inte ska dra till sig blickar?
– Den är ju en avgrund om man tänker sig att den sista anser sig äga sin dotters sexualitet. De två förstnämnda är möjligen lite väl snabba att sätta likhetstecken mellan sexualitet och fara. Men vi kan ju inte låta hemmapatriarken hindra oss från att göra upp även med pappafeministen. Förlåt, men det är faktiskt ett jävla tjat från vuxenvärlden om allt som är jobbigt med sex när man är ung tjej. Jag vet inte hur många filmer jag såg i skolan om hur jag skulle bli våldtagen, »Hipp hipp hora« och så vidare. Jag såg betydligt färre om hur jag skulle få orgasm. Så ska det inte bli för min dotter!
Malin Ekman och du har nyss lanserat podden »Sex samtal om män«. Vad kommer ni att prata om?
– Om precis detta! Om sådant som är krångligt med män och makt – kanske särskilt om man för in en tredje komponent: kärlek.
Karin Pihl är LD:s kulturredaktör.
@Karin_Pihl
karin.pihl@liberaldebatt.se