Med svepande beskrivningar har politiker och journalister på senare tid tecknat bilden av en ökning av våldsbrott och mord. Men är det verkligen brottsligheten som ökar – eller är det uppfattningen av densamma som är i rörelse?
Det är förvisso så att antalet anmälda brott ökat under de senaste decennierna (BRÅ, 2015). Under den senaste tioårsperioden har ökningen motsvarat 23 procent. Det finns dock en inneboende problematik med att enbart hänvisa till anmälda brott och att ta dessa för en representativ sanning av den faktiska ökningen.
För det första avser statistiken för anmälda brott just det. Det är ett faktum att många av de brott som anmäls vid ytterligare undersökning inte visar sig vara brott över huvud taget. Detta kan till exempel gälla självmord som ser ut att vara mord. Man bör även beakta hur mörkertalet för respektive brott ser ut (kvoten mellan anmälda och faktiska brott) såväl som anmälningsbenägenheten. Det ter sig logiskt att vissa brott präglas av såväl högre mörkertal som lägre anmälningsbenägenhet. Benägenheten att anmäla brott kan också förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder eller ändrade försäkringsvillkor. Detta gör det svårare att utifrån anmälda brott avgöra om brottsligheten i samhället faktiskt ökar.
Därför är det ofta nödvändigt att jämföra anmälningsstatistiken med andra källor beroende på brottstyp. En sådan är dödsorsaksregistret, som baseras på dödsattester skrivna av läkare. Bland annat finns där död till följd av våld och denna statistik tillför alltså information som inte ryms inom antal polisanmälningar. Offerundersökningar och självdeklarationsstudier är andra exempel. Därtill kan man även använda sig av statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, som visar antal fall av dödligt våld, där de fall som inte visat sig tillhöra nämnda kategori gallrats bort.
År 2014 anmäldes 317 fall av mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång. Det kan jämföras med antalet konstaterade fall av dödligt våld samma år: 87. Med andra ord är det långt ifrån varje anmälan om mord som innebär att ett sådant faktiskt skett (BRÅ, 2014). Det tycks alltså relativt okontroversiellt att hävda att det dödliga våldet i själva verket minskat i Sverige: Antalet döda till följd av dödligt våld har legat på omkring hundra personer per år de senaste fyra decennierna – samtidigt som Sveriges befolkning ökat kraftigt. Så snarare än att antalet fall av dödligt våld ökar så tycks det som att det är vår tilltro till samhället som förändrats.
Karin Hermansson är juridikstudent och vice ordförande för Liberala studenter Göteborg.
Niclas Floberg studerar utredningskriminologi och styrelseledamot i Liberala studenter Göteborg