Alla tycker att det är för mycket brottslighet i Sverige. Tyvärr talar vi dock sällan om det mest effektiva sättet att minska den: att avkriminalisera vissa handlingar. Ett agerande är nämligen inte kriminellt i sig, utan därför att vi genom lagstiftning bestämt så.
Detta ska inte missförstås. Människor begår mängder av dåliga och skadliga handlingar, som vi gemensamt gjort kriminella. Men man bör ändå ha klart för sig att problemet med dessa är just att de är dåliga och skadliga – inte att de är kriminella. Att misshandel och stöld är -oönskade aktiviteter i ett samhälle följer inte av att de sker i strid med lagen, utan av att sådana gärningar orsakar lidande och kränker -människors rätt till liv och integritet.
Med detta nummer av LD vill vi visa att dagens syn på straffrätten inte är given. Allt oftare ropar borgerliga politiker efter »hårdare tag« och det har blivit en politisk sanning att allmänheten kräver det. Men Kristina Jerre, fil.dr. i kriminologi, visar i sin artikel att attityderna är betydligt mer komplicerade än så. Oavsett opinion bör bestraffningens repressiva natur ändå mana liberaler till besinning.
Henrik Tham och Felipe Estrada, båda professorer i kriminologi, argumenterar för den linje som historiskt varit den svenska: en humanitär och restriktiv syn på användingen av fängelsestraffet. Därutöver finns artiklar om skamgörandets mer mänskliga sida, spanska flamenco-workshops och mångfald inom kriminalvården.
Som vanligt bjuder Liberal Debatt också läsning utanför temat.
Amelia Andersdotter slår ett slag för de medborgerliga rättigheternas ställning i ett allt snårigare tekniskt regelverk. Och så inte minst: En intervju med ledarskribenten Susanna Birgersson, som vi är väldigt glada att presentera som nästa författare i LD:s serie av specialutgåvor, Liberal Idédebatt.
Gabriel Ehrling, redaktör
Emma Söderberg Majanen, biträdande redaktör
red@liberaldebatt.se