Recension: ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnlöshet” av Josefine Adolfsson (red.) (Atlas, 2013)
I en värld där människors familjeformer blir allt mer heterogena är det fascinerande att läsa antologin »Ingens mamma«. I boken berättar tolv kvinnor om hur deras beslut att inte skaffa barn mottagits av omgivningen. Diskriminering på arbetsmarknaden liksom tillrättavisningar och oombedda förmaningar hör till vardagen. Detta i en verklighet där uppskattningsvis sju procent av alla kvinnor väljer bort barn.
Den påstådda egoismen i att inte skaffa barn är ett återkommande tema i berättelserna. I »Role model« kan vi läsa om hur barnlösa kvinnor i populärkulturen vanligtvis framställs som ytliga, materialistiska, karriäristiska, sexfixerade eller emotionellt underutvecklade. I en annan berättelse om hur skribentens barnlöshet av omgivningen ses som ett självförverkligandeprojekt. I en tredje om fördomen att barnlöshet är själva definitionen av egoism, då föräldrar har mindre tid att tänka på sig själva.
Hur barnlösa diskrimineras går det att läsa om i »Kampen om tiden«, där skribenten liksom hennes barnlösa väninnor anses själviska som vill vara lediga under julen – de måste ju inte vara lediga som föräldrarna på arbetsplatsen. Läsaren hänvisas även till forskning som visar hur barnfrias arbetssituation påver- kas av föräldrarnas livspusslande, då det är allmänt accepterat att föräldrarna måste få anpassa sina arbetstider efter barnen.
»Ingens mamma« är ett potpurri av olika berättelser. Utöver de självupplevda erfarenheterna finns redogörelser för hur barn- löshet betraktats och porträtterats inom exempelvis religion och populärkultur, liksom en novell som skildrar en barnlös kvinnas fikastund med en flerbarnsmor och dennas självrättfärdiga fördömande av beslutet att inte skaffa barn.
Trots att preventivmetoder är själva grundbulten i den kvinnliga frigörelsen och födslokontroll i dag ses som självklar i stora delar av världen, framstår beslutet att inte alls skaffa barn långt ifrån lika accepterat. Och trots att kvinnor i dag inte behöver välja mellan karriär och familjebildning visar berättelserna i »Ingens mamma« att valet att välja bort barn i det närmaste ses som lika normbrytande nu som innan den sexuella revolutionen.
I den avslutande texten beskriver författaren och Augustprisvinnaren Lena Andersson träffande hur det för henne snarare är förändringen, det skifte i levnadssätt som ett barn innebär som utgör anomalin. Inte den fortsatta barnlösheten. Mot bak- grund av berättelserna i »Ingens mamma« är dock frågan om det i dagens samhälle ens räknas som ett aktivt val att skaffa barn, eller om det bara är de barnlösa som anses ha tänkt igenom sitt beslut – må så vara på ett ytligt och karriäristiskt manér.
Ebba Tornérhielm är förbundssekreterare för Liberala ungdomsförbundet.
ebba.tornerhielm@luf.se