Skip to content
Recension

Lucke & Lull – Arvet efter en Bonnier

Vinjett: RECENSION

 

Makten och arvet fascinerar författaren Björn af Kleen. I Lucke & Lull (Weyler Förlag, 2013) fortsätter af Kleen sina studier i hur makt bibehålls genom arv, ett arbete som påbörjades i genombrottsboken Jorden de ärvde. Då efternamns-wallraffade han sig in hos den svenska jordägaradeln för att uppmärksamma hur det föråldrade fideikommissinstitutet används för att hålla samman enorma egendomar (arv till äldste sonen, aldrig till dotter!). I Lucke & Lull kretsar handlingen kring en arvstvist mellan delar av Bonnierfamiljen och det utomäktenskapliga syskonet Anna Toss.

Efter fadern Lukas “Lucke” Bonniers bortgång år 2006 har Anna Toss förstått att betydande delar av det hon anser vara sitt arv, andelarna i Bonniers moderbolag, skänkts till de inomäktenskapliga syskonen långt före faderns död. I boken växlar författaren mellan den aktuella tvisten och bakgrundshistorien, om hur Annas mamma Margareta ”Lull” Toss träffade Lucke under dennes tid som chefredaktör på Åhlén & Åkerlunds förlag (nu Bonnier Tidskrifter). En intensiv kärlekshistoria under 1950-talet målas upp, i miljöer som jämförs med tv-serien Mad Men. Den vänsterradikala chefredaktören möter direktören med ett öga för den kommersiella veckopressen, och så föds Anna.

Ägandet i Bonniers moderbolag regleras i ett handelbolagsavtal, där endast inomäktenskapliga arvingar kan ärva andelar. Ett patriarkalt system som gör att eventuella snedsteg inte ytterligare sprider ägandet. af Kleen skriver att ”som inplanterad utböling utgör man ett potentiellt hot mot ägargemenskapen”. Ägargemenskapen och vad som utgör en rättmätig Bonnier är något som af Kleen genomgående i boken försöker finna kärnan i. Är det att ha gått på rätt skolor? Ska man ha varit ingift i släkten ett antal år? I slutändan gör avtalet det ändå omöjligt att tillförskansa sig ”Bonnierandan” utan att vara född i äktenskap.

Med utgångspunkt i relationen mellan Lucke och Lull utgör boken ett reportage om makten i ett familjeföretag, men den ger även en intressant överblick av hur Bonnierkoncernen och den svenska medieindustrin utvecklats under det senaste seklet. af Kleens journalistiska nyfikenhet driver berättelsen och författandet känns modernt och transparent, med reflektioner över hur det egna sociala och kulturella kapitalet genererats.

Å ena sidan är Lucke och Lull en bitvis alltför intim berättelse om ännu verksamma personer, om än halvoffentliga sådana. Å andra sidan beskriver den en historia som har allt – makt, pengar, arvstvister och en av Sveriges mest kända familjer.

Peder Gustavsson 

FOTNOT: I slutändan fick familjen Bonnier rätt. Anna Toss förlorade mot Lukas Bonniers dödsbo i både tingsrätt och hovrätt. I september 2013 beslutade Högsta domstolen att inte pröva fallet.